fredag, maj 19, 2006

Satans Järnvägar

I går kväll klockan 22.2o satte jag mig på nattåget till Malmö. I morse klockan 06.41 anlände jag till Malmö Central. Raskt hoppade jag vidare på ett tåg till Falkenberg där jag föreläste ett par timmar på CUF:s tjänstemannakonferens. Klockan 17.17 åkte jag och min vän Berit vidare till Göteborg. 18.41 satte vi oss på tåget för en lugn resa hemåt.

Beräknad ankomsttid ca 21.45, nu är klockan 23.13 och jag har precis passerat Laxå. Livet är fantastiskt. Någon typ av ledning har kapsejsat vilket ledde till att vi stod stilla i två timmar.

Vad ska jag göra? Åka med ett annat bolag nästa gång? Nej, just det ja - det kan man ju inte, om man inte ska norrut. Jag ska baske mig starta ett eget tågbolag. Funderar på att kalla det Taggart-tåg AB.

Det värsta är att SJ förmodligen tjänar på förseningen. Inte särskilt många kommer att gå in på deras hemsida, fylla i en blankett och skicka in för att begära pengarna tillbaka. Dessutom har jag bidragit med 1 st macka à 38:- samt 1 st Festis à 12:- och en halvtimmes internet à 49:-, summa summarum: 99:- SJ tjänar storkovan på att jag och resten av tåget håller på att dö av både hunger och tristess.

Detta är nog dagens bittraste bloggpost, men det bjuder jag på.

5 kommentarer:

Anonym sa...

en sak om dan

Bulten i Bo sa...

Någon typ av ledning har kapsejsat vilket ledde till att vi stod stilla i två timmar.

Alltså faller inte ansvaret på "Satans järnvägar" utan på "Banverket". Som du kanske minns så delade man i sann marknadsekonomisk anda upp detta bolag i två för handelsekonomerna visste att händelser typ den som du beskriver inte skulle kunna ske då.

Verkar som att det inte hjälpte, givet dina beskrivna erfarenheter.

Du får väl privatisera banverket när du kommer in i riksdagen, för det har väl aldrig i historien hittills hänt att en privatägd stolpe ramlat ner.

Marie sa...

Tjoho Nickersson och Bulten!
Självklart ska jag kommentera de nedfallna stolparna.

Givetvis kan även privatägda stolpar rasa ner, men frågan är egentligen hur man som företag hanterar det. Med lite konkurrens kanske jag hade blivit bussad förbi problemområdet, jag kanske skulle fått en fika som plåster på såren, kanske hade man till och med upplyst passagerarna om att man faktiskt har rätt att få pengarna tillbaka.

Även om det inte är SJ:s fel att ledningarna kapsejsade så borde det ligga i deras intresse att konsekvenserna blir så små som möjligt. Men är man fullt medveten om att passagerarna inte har något annat alternativ att välja på behöver man inte heller jobba häcken av sig...

Bulten i Bo sa...

Jag har faktiskt blivit bussad av SJ i vissa fall då störningar inträffat i trafiken. För överigt har dom ju redan konkurres; många av de som blev fast i denna försening funderade nog på att flyga eller ta bilen nästa gång.

Dett bästa för det i denna bloggpost beskrivna problemet vore väl att öka konkurrensen hos banverket, dvs att det fanns ett annat banverk som ägde en annan räls som man snabbt kunde hyra ut till SJ:s tåg i händelse av avbrott på banverkets spår.

Att det är mkt dyrt att bygga järnväg, det är ju ett helt annat problem.

Anonym sa...

Super color scheme, I like it! Keep up the good work. Thanks for sharing this wonderful site with us.
»