Energi i Gävle

Det var kallt och snöigt i Gävle. Istapparna på Järnvägsrestaurangen var mäktiga. Kretsårsmötet var trevligt, och inte en enda fråga om kärnkraften dök upp... Fick däremot en avtackningspresent av det mer innovativa slaget; en lampa utan batterier som vevas upp som en dynamo. Vem behöver egentligen kärnkraft när man kan veva till sig ljus?

Dagens roligaste var en mycket söt tant, gissningsvis i 80-års-åldern, som berättade om aktiviteterna i Centerkvinnoavdelningen. Hon inledde; - Ja, vi lever ju i alla fall. Förra året hade vi trettio soppluncher, sist var det 28 deltagare. Sen brukar vi gå på bio och så har vi fest.

Det kallar jag energi.