Bits and pieces.

Kanske var det en aning naivt att tro att jag skulle kunna blogga från Makedonien, kanske inte? Jag har precis kommit från ett land fullt av kontraster, ett land där bara ca 7% använder sig av internet, men som samtidigt är världens första land med 100% täckning för trådlöst internet. Jag har varit i ett land där man ofta får kissa i ett hål. Jag har varit i en stad som satsar på turism, men som bara har ett ställe att köpa frimärken på.

Det är inte förän man ser fördomar i ljuset av verkligheten som man förstår hur inskränkt man kan vara. Jag hade en tydlig bild över Makedonien - trodde jag. Det jag möttes av var så totalt annorlunda, men samtidigt så förväntat. Miljön var ett monument av kommunism, betong, grått, dimmigt, kallt, och slitet. Standarden var låg och misären var ibland uppenbar.

Men jag mötte unga människor på höga positioner, välutbildade, duktiga på engelska, trevliga, välorganiserade, framtidsinriktade och liberala. Jag har aldrig hävdat att jag är utan fördomar, men konstigt nog blir man alltid lika förvånad när de krossas.

Under veckan deltog jag i ett seminarium om media och politikers roll i kampen mot främlingsfientlighet och rasism, detta följdes av IFLRY:s general Assembly. Dagens Citat kommer från Emil Kirjas, avgående IFLRY-president och Makedon. I sitt tacktal sa han

"- I realized that I took bits and pieces from every person I met, and they've made me."

Han satte fingret på varför stora tunga och tröga paraplyorganisationer som iflry är viktiga, möten mellan människor från olika länder, kulturer, religioner och bakgrunder är det som krossar fördomar och skapar nya tankar. Möten formar människor.

Nu drar jag...

...till Makedonien. Åker egentligen på söndag, men i morrn fastställs riksdagslistan, och då lär jag knappast ha tid att blogga, sen åker jag till Stockholm för vidare transport mot Skopje.

För de som är nyfikna kan jag avslöja att jag ska delta i ett seminarium om hur politiker och media kan bekämpa främlingsfientlighet och rasism. Sen ska IFLRY, paraplyorganisationen för världens liberala ungdomar, ha möte och välja ny ordförande, och då är det meningen att jag ska vara delegat.

Om jag inte kommer bort på vägen, typ flygplatsen i Frankfurt, hoppas jag att det ska gå att blogga lite på plats.

Skönt att vi kan kommunicera.

Idag har jag ägnat förbaskat massa tid åt att sitta i telefon. Det började med att jag ville ha statistik över antal 1:a gångsväljare i Värmlands län, jag ringer till Valmyndigheten. När jag kollar upp numret ser jag att de har telefontid. Bra, tänker jag, då kanske de svarar...

Får prata med en trevlig växeltelefonist som börjar slussa mig runt till olika människor, eller rättare sagt till människor som inte svarar. Trots att det är telefontid. Växeltelefonisten blir mer och mer desperat, den SISTA handläggaren på valmyndigheten svarar till slut. Bara för att med snorkig röst upplysa mig om att siffrorna finns på www.val.se Jaha, oj då säger jag, och givetvis hittar jag siffrorna som säger att Värmlands län har 7820 röstberättigade.

Nästa projekt rör valbudget, jag ringer runt till ett antal företag för att få offerter på olika saker. Jag får offerter inom ett par timmar från alla företag, utom posten, trots att de lovat detta. Har fortfarande inte hört ett ljud därifrån. Så nu måste jag ringa igen, fast jag vet inte riktigt vart eftersom jag blev kopplad fram och tillbaka.

Ett av företagen skulle ta fram ett kostnadsförslag på en adresslista över samtliga 1:a gångsväljare i Värmland. Tjejen jag pratar med säger: -Ja för Värmlands 13800 förstagångsväljare blir kostnaden.... kr. Hmm vänta nu, tänker jag, var det inte 7820 enligt val.se

Ringer tillbaks till valmyndigheten, fortfarande telefontid, men denna gång möts jag av beskedet att alla handläggare sitter i möte - på telefontid.

Får tag på valmyndigheten som givetvis hävdar att deras siffror är korrekta och eftersom de hämtar dem från SCB bör jag kanske tro på dem.

Ringer tillbaks till företaget som hävdar att antalet 1:a gångsväljare är 13800 st. Får givetvis prata med en annan säljare denna gång. Han har ingen aning om hur detta problem uppstod och frågar vem jag pratade med förut, ingen aning säger jag... Han ber mig då beskriva människan, vilket jag gör på mitt konkreta sätt, det var en kvinna, hon kan ha varit gammal, pratade lite otydligt och kanske med lite brytning. Nu ska säljaren leka detektiv och förhoppningsvis ringer han upp mig snart.

Suck...

Kära Anitra...

Läste i tidningen att ni har haft brakkalas i Systembolaget! Kul för er, hörde även att prislappen blev lite saftig, förstår precis känslan när du vaknade på söndagen, lite lagom bakfull och insåg att det blir blodpudding och nudlar resten av månaden. Tänkte därför dela med mig av lite passande partytips för oss budgetfestare:

1. I värmland finns mängder av Bygdegårdar som går att hyra för en billig penning, några guldkorn är Frykåsens ordenshus, Jaktstugan Pekka, eller Logen i Västra Ämtervik. För mer info om bygdegårdar runt om i landet, kolla på www.bygdegårdarna.se
   
   
2. Knytkalas! En underskattad umgängesform, särskillt ekonomiskt blir det om du "glömmer" ditt bidrag hemma och snyltäter på alla andra, oftast finns mat så att det räcker. En påtaglig risk är dock att alla tar med sallad, eller att den som skulle ta med osten blir sjuk.
   
   
3. Ta till vara på människors kreativitet och fixa din egen underhållning. Här måste jag säga att du föregick med ett ypperligt exempel. Jag och mina kompisar är hejjare på att imitera gänget Pistvakt, vi ställer gärna upp! Annars är jag säker på att Göran och övriga kontakter inom Sossarna fixar detta, de har ju övat på partikongressen.
   
   
4. Ljud och ljus är knepigt, men ett hett tips är att använda en "juiceblandare" du vet en sån där som finns på vägverkets fordon. OBS! Viktigt att kolla upp hur mycket säkringarna tål, ibland kan hemsnickrade lösningar få oanade konsekvenser. Men glöm då inte att ett och annat strömavbrott främjar barnafödandet.
   
   
5. Sist men inte minst. Kom ihåg att spriten inte alltid måste köpas på systemet, det är mycket billigare i Tyskland.

Det är ungefär så vi brukar fixa våra fester här i Värmland, jag hoppas att du fått lite inspiration, annars är du hjärtligt välkommen på fest!

//Festfixaren

Enkel matematik

För ett par dagar sen skulle jag hålla en klasspresentation för ett par högstadieklasser om demokratins betydelse, jag ville ge dem ett exempel på vad som händer om man inte går och röstar och behövde inte gå längre än till min hemort, Västra Ämtervik.

I september var det kyrkoval, i Ämtervik finns 767 röstberättigade, 199 av dem valde att utnyttja sin röst. 12 av dessa valde att rösta på sverigedemokraterna. Enkel demokratimatte säger mig då att detta räckte till 6% och ett mandat i fullmäktige. 12 personer har alltså sett till att ett parti som vill upphöra med adoptioner från utomeuropeiska länder, återinföra nationalistiska psalmer, ge den kristna kyrkan en särställning och motverka mångkulturella tendenser, sitter och bestämmer om mina skattepengar, stora delar av bygdens skog och flera fastigheter.

Sverigedemokraterna har förstått detta med matte, i kampanjen enkel matematik talar sveriges mest kriminellt belastade parti om hur man ska komma till bukt med brottsligheten. De har förstått att människor inte bryr sig nog mycket för att rösta, och de har lärt sig att mobilisera. Kyrkovalet är en plattform, nästa mål är riksdagen, Sd kommer i att ha en valbudget som är lika stor som den kd hade 2002.

Det är inte de 12 personerna som röstade på Sverigedemokraterna som gör mig förbannad, det är de 568 personerna som inte brydde sig nog mycket för att gå till vallokalen, som gör mig uppgiven, trött och arg. Jag tror inte på att sopa de odemokratiska krafterna under mattan, vi måste bemöta dem på demokratins arena. Ett par isolerade politiker kommer aldrig att lyckas med detta, demokratin förutsätter att människor röstar och att människor är delaktiga, lyckas vi med det, då är tolv röster på sverigedemokraterna en piss i havet.

Maud kidnappad?

Expressen skriver idag om det överhängande kidnappningshotet på Maud. Försäljningen av Centertidningar AB genererade 1,8 miljarder kronor till partikassan, och nu väcks farhågorna om att någon skulle kidnappa Maud för att på så sätt komma åt pengarna. En av Mauds närmsta medarbetare säger:

"- Vi har tänkt på sådana saker, men jag vill inte gå in på det. Partiet vågar av säkerhetsskäl inte låta Maud Olofsson ha tillgång till kontot."

Nej, vilken tur, för det är ju ofta så att partiledaren har ensam tillgång till ett konto, särskillt ett med 1,8 miljarder, och gärna med ett bankkort kopplat till det. Expressen fortsätter med ett uttalande från Säpo:

- Efter mordet på Anna Lindh har vi en rad experter, bland annat statsvetare, som ingår i vår hotbildsfunktion och analyserar allt som händer. Jag kan inte berätta exakt hur situationen är för Maud Olofsson, men partiledarna tillhör den krets som vi på olika sätt bevakar hela tiden.

Säpo bevakar partiledarna hela tiden, att de för diskussioner runt Mauds säkerhet är väl knappast varken nytt eller förvånande, precis som säpos representant mycket riktigt påpekar. Man fortsätter med att ge Maud råd om vilka åtgärder hon borde vidtaga, Tommy Lindström tidigare chef på rikskriminalen säger:

"Skulle Maud Olofsson kidnappas blir det ett moraliskt tryck på omgivningen, då handlar det inte om formella kontokunskaper. Då är det frågan om hur starka de är i partiet - om de kan se Maud Olofsson som ett svinn i verksamheten med risk att hon blir skadad eller inte."

Ursäkta??? Om vi kan se Maud Olofsson som ett svinn i verksamheten? Jag skulle vilja tro att vi aldrig ser människor som svinn, vare sig de är partiledare eller vanliga medlemmar. Därefter uppmanar man Maud att skaffa en tuff chaufför, som inser att det som är i bilen är viktigare än det som är framför...

Expressen, nu har ni verkligen gjort en höna av en fjäder. Skulle man vilja kidnappa en politiker finns det fler än Centerpartiet med klöver i kassan, och så har det varit länge. Säkra källor har viskat i mitt öra att Expressen hade fem journalister inkopplade på denna nyhet. Uppenbarligen har det inte hänt så mycket annat spännande i världen, och precis som Maud är jag inte särskilt oroad.

Nu är jag trött på det här - vi hatar er inte.

Bloggaren Walentine öser galla över kvinnorörelsen på sin blogg, inlägget är superlångt och min kommentar skulle förmodligen bli ännu längre. Bland annat skriver han;

"Är man kvinna och får cancer i bröstet är det mycket värre än om en man får cancer och blir steril. Åker man på stryk som kvinna är det värre än om en man åker på stryk etc."

En käftsmäll är alltid en käftsmäll, cancer är alltid cancer, det är lika fruktansvärt oavsett vem som drabbas. Det är lika fel att cancerforskningen är nästan totalt beroende av frivilliga bidrag, oavsett om bidragen ges till forskning på bröstcancer eller prostatacancer. Våld är lika värdelöst oavsett om det drabbar en man eller en kvinna.

Dock är det ett faktum att kvinnors sjukdomar inte uppmärksammas på samma sätt som mäns, vem hade egentligen koll på att hjärtinfarkter är vanligare bland kvinnor än bland män, att dödligheten är högre, men att kvinnor behandlas sämre, nedprioriteras och får samma mediciner som män, trots att de får annorlunda biverkningar. Det är även ett faktum att män slåss, i betydligt större utsträckning än kvinnor, varför är det så? Våldet mot kvinnor sker ofta på ett annat sätt, det är en systematiskt psykisk och fysisk misshandel som försiggår inom hemmets väggar, livsutrymmet krymps och det är svårt att ta sig ur.

Walentine fortsätter:

"Jag tycker bara det är så synd att kvinnorörelsen får stå och gräva sin egen grav utan att någon verkar bry sig. Kan ingen ny grupp kvinnor försöka bryta sig loss från detta och försöka på något sätt göra något nytta istället? Jag skulle bli den första som stöttade er, men så länge kvinnorörelsen säger att jag är en kvinnohatare även om jag inte vet om det, så länge kommer jag förakta kvinnorörelsen. "

Varför är allt svart eller vitt, varför tillåts vissa kvinnor stå för en hel rörelse? Varför förakta en kvinnojour som gör ett enormt arbete, bara därför att en ordförande, som uppenbarligen inte tillhör begåvningsreserven, kommer med ett mindre genomtänkt uttalande?

Varför kasta skit över en rörelse som en gång såg till att halva befolkningen fick rätt att rösta och som fortfarande kämpar för att utplåna orättvisor? Kvinnorörelsen är inte ett parti, eller en politisk inriktning. Det är ett brett begrepp som representerar miljontals kvinnor från olika hörn av världen och olika politiska inriktningar.

Kvinnorörelsen kallar inte er män för kvinnohatare, vissa kvinnor gör det. Men de allra flesta ser en klar skillnad mellan ett fåtal ruttna ägg och resten av den manliga befolkningen, som de flesta av oss tenderar att tycka rätt bra om.

Ett brett och öppet initiativ för jämställdhet är systerskap i Karlstad. Kanske skriker vi inte nog högt, kanske syns vi inte i Expressen varje dag, men vi finns och kanske har du inte lyssnat tillräckligt noga?

Listan: Sveriges mest frustrerande yrken

Efter jul är jag officiellt arbetssökande, visserligen har jag sökt kurser på universitetet, men jag jobbar hellre. Ska bara försöka att hitta ett arbete. Har därför funderat en del på vilka jobb jag skulle kunna tänka mig. Givetvis poppade det då upp en massa jobb jag absolut inte vill ha. Här kommer listan på Sveriges mest frustrerande jobb (enligt mig)...

1. Handläggare på migrationsverket
Jag inbillar mig att man söker sig till Migrationsverket därför att man brinner för internationella frågor och solidaritet. Att man är intresserad av människor och att man vill hjälpa dem. Tänk dig då att ta emot en flykting som kommit hit därför att människor svälter i hemlandet, det finns inga jobb, ingen mat, ingen framtid, ingen utbildning för deras barn. De söker svensk solidaritet, men vi skickar tillbaks dem. Svält är ju faktiskt inget skäl att få stanna i Sverige.

Eller att tvingas utvisa barn, därför att behovet av en reglerad invandring ibland får gå före barnets bästa. Frustration, är nog till och med ett för litet ord.

2. Socialchef
Av någon konstig anledning stiger hela tiden socialnämndernas kostnader, vi kommunpolitiker verkar aldrig kunna öka anslagen i samma takt. Socialcheferna tvingas skära ner där det inte går att skära mer, under press får de utveckla metoder för att bli mer kostnadseffektiva samtidigt som verksamheten hela tiden ska utvecklas kvalitetsmässigt. Socialcheferna borde vara de mest välbetalda i hela kommunen, tyvärr är det inte så.

3. Arbetsförmedlare
Kul att ha ett jobb där man förväntas fördela något som inte finns. I stället får du fördela sysselsättningsåtgärder till unga människor som trodde att deras utbildning skulle ge dem något mer. Eller till äldre människor med en enorm erfarenhet som inte värderas. Kanske borde titeln bytas till Pysselsättare.

4. Statsminister
Det finns ingen vi älskar att hacka mer på, jag tillhör den ivriga skaran som gärna talar om precis vad vår statsminister gör fel. Det följer med jobbet att ständigt vara ifrågasatt av halva Sveriges befolkning, men kul kan det knappast vara alla gånger.

5. Löv-upp-sugare
Ni har säkert sett dem, de springer runt med en sorts dammsugare på ryggen och suger upp löv, problemet är ju bara att det finns hur mycket löv som helst, och de har en tendens att blåsa ner.

Publicerad i värmlands folkblad

Följande debattartikel var idag publicerad i Värmlands folkblad.

Debatt: Låt de unga ta makten över sina liv
Ge dem F-skattesedel från födseln
2005-11-03

Möjligheterna för unga att skapa ett självständigt och självförsörjande liv har minskat drastiskt. Vi vill skapa ett system med lärlingsutbildning och införa entreprenörskap i skolan. F-skattesedel ska tilldelas alla vid födeseln. Det föreslår CUF Värmland.

Sverige är fantastiskt! Vi lever i ett fritt land, där alla på pappret ges samma möjligheter, vi har hög materiell standard, en hög medellivslängd, högkvalitativ vård och ett bra utbildningssystem. Trots detta är arbetslösheten mycket hög, segregationen stor, invandringspolitiken en katastrof, och sjukskrivningstalet skyhögt. Vi har världens högsta skatter, borde vi då inte ha världens högsta välfärd? Ekvationen går inte ihop, vi har alla förutsättningar men vad händer med våra pengar och varför uppstår de problem vi ser så tydligt?

Vi går genom skolan, tolv år av utbildning, vi tar studenten fyllda av ambitioner och drömmar, men kastas ut i en värld där vår kompetens inte efterfrågas och där vår utbildning inte räcker till. Som ung i dag upplever man ibland en stor maktlöshet.

FÄRSKA SIFFROR från SCB visar på att ungdomar i större utsträckning får tidsbegränsade jobb, sover mindre, mår sämre och dessutom ökar inte våra inkomster i samma takt som de äldres. Bostadsmarknaden är stenhård, fler och fler tvingas att bo kvar hemma hos sina föräldrar. Möjligheterna att skapa ett självständigt och självförsörjande liv har sedan 1980-talet minskat drastiskt.

Centerpartiets Ungdomsförbund vill ge unga möjligheter att ta tillbaka makten över sina egna liv och skapa sin egen försörjning. Varannan företagare i Sverige är över 50 år, det säger sig självt att om det blir attraktivt att driva företag så kommer företagsamheten att minska rejält.
Varför reagerar inte regeringen? I budgetpropositionen har företagsamheten nästan helt glömts bort, jobb ska tydligen skapas i den offentliga sektorn, man glömmer allt för lätt bort var pengarna kommer ifrån. Tillväxt skapas genom företag, företag skapar jobb, anställda och företag betalar skatt, skatten finansierar vår välfärd.

Det kan konstateras med den enklaste logik att om det inte finns intäkter så blir fördelningen av kostnader ointressant, då det inte finns något att fördela. Det är något av kärnan av varför Sverige halkar efter i världens välståndsliga. Vi har en regering som enbart fokuserar och diskuterar kostnadsposterna och inte intäktsposterna i statsbudgeten.

REGERINGENS inkompetens får tydliga konsekvenser för unga i Värmland, där arbetslösheten bland människor mellan 18 och 25 år har ökat med två procent det senaste året. 12,2 procent av Värmlands unga står i dag utanför arbetsmarknaden, konkret innebär det att 2 669 ungdomar står helt utan sysselsättning, eller finns placerade i Ams-åtgärder, detta visar arbetsmarknadsmyndighetens egen statistik.

CUF VILL skapa ett utbildningssystem med lärlingsutbildningar och vi vill införa entreprenörskap i skolan. F-skattesedel ska tilldelas varje människa vid födseln, på samma sätt som du i dag får a-skattesedel. CUF vill att du som företagare ska omfattas av samma trygghetssystem som en anställd, det ska vara billigt att anställa, reglerna ska förenklas och riskerna ska minimeras.

Detta gör sig inte självt utan kräver ett maktskifte, socialdemokraterna har styrt i 61 av de senaste 70 åren, de har haft chansen att förändra, men har inte tagit den. Vi vill bygga ett grönt, friskt och företagsamt samhälle, Sverige är fantastiskt!

LARS NYBORG,
distriktsordförande CUF Värmland

CAMILLA AXELSSON,
distriktsstyrelseledamot CUF Värmland

MARIE WICKBERG,
ombudsman för CUF i Värmland

Alla ska med. Så enkelt är det.

Jag har blivit bloggutmanad av Fredrick Federley, utmaningen består av att hitta på nya versioner av Sossarnas nya slogan "Alla ska med. Så enkelt är det." Här kommer ett par kreativa förslag.

Alla ska med, till Anitra på party.

Alla ska med. Annars skriver vi in dig ändå.

Vi lånar lite till. Så enkelt är det.

Spräck utgiftstaket. Så enkelt är det.

Alla ska med. Förutom de sociala turisterna.

Alla ska med. När vi kastar ut er från Rosenbad.

Förslag till riksdagslista

Idag har nomineringsgruppens förslag till riksdagslista för värmlands län offentliggjorts. Jag hamnade på en nionde plats. Känns helt ok med tanke på de tunga namn jag har ovanför mig.

Det är en relativt pigg och fräsch rad av namn runt 30-års-strecket i topp tio. Etta på listan är Erik A Eriksson, 37 år, från Arvika kommun.

Listan fastställs den 19 november, det kommer säkerligen bli en intressant dag...

Svt 24 plockar fram töntarna ut garderoben.

Jag älskar svt 24, de visar töntiga program och långa debatter som bara töntiga politiker orkar se på. Den senaste showen är sossarnas kongress. I går såg jag debatten om homoäktenskap, helt otroligt hur många sossar det finns som kan gå upp och yrka på samma sak, trots att partistyrelsen redan jämkat sig. Skönt i alla fall att vi kanske snart slipper debatten om vilket kön man råkar gömma i kalsongerna när man ska ingå äktenskap.

Intressant var även debatten om nationella kunskapsprov från årskurs tre. Här var det Baylan som fick pisk. Än mer intressant är intervjun med ministern efteråt då han förklarar att han minsann tänker gå vidare med förslaget ändå.

Samma sak hände idag, när Göran redan innan debatten om föräldraförsäkring säger att någon kvotering kan det aldrig bli tal om i nästa mandatperiod.

Hur mycket makt har man egentligen som medlem i det socialdemokratiska partiet, är det ens någon mening med att rösta på kongressen? De som håller i piskan verkar ju ändå göra som de vill...