söndag, januari 29, 2006

Ursäkta Stockholm -skärp er!

Igår skulle jag göra Stockholm osäkert, jag och min kombo Berit var ute efter schysst musik och gick därför till en rockklubb. Hade man gjort en Temo i lokalen hade vänsterpartiet haft över 60% (Ursäkta generaliseringen, men jag satsar mitt högra lillfinger på att jag har rätt.) Ja ja, nu är ju inte partifärgen det viktigaste när man ska lyssna på musik...

Så, bandet, ett gäng män runt 50-strecket, kliver upp på scenen och börjar spela. Döm om min förvåning när det helt plötsligt kändes som att jag befann mig på Kolsnäs, folkets park i Sunne. Till denna rockklubb i Stockholm har man släpat Torgny Melins från Säffle, ni kanske känner igen hitten "I'm a dansbander, yes I am". Fredrik Virtanen bloggade redan i oktober om detta gäng.

Vad säger man egentligen, här åker man till den stora staden, bara för att höra ett gäng vänstermänniskor stå och skandera -Säffle, Säffle, Säffle, till ett dansband! Ursäkta Stockholm, men detta är varken coolt eller nytt. Men välkomna till Kolsnäs - at any time.

lördag, januari 28, 2006

Låt bli familjen Hägglund.

"Vi kristdemokrater tror att det bästa sättet att hjälpa barn är att stötta familjen. Föräldrarna är av ojämförbar betydelse i barnens liv. Investeringar i föräldrarna är därför investeringar i barnen."

Så skriver Göran Hägglund i dagens DN debatt. Jag delar inte den kristdemokratiska analysen, jag gör verkligen inte det. För mig kommer alltid den minsta enheten att vara människan - inte familjen.

En familjestation och en dygnet runt bemannad jourtelefon för familjen ska inrättas, i samtliga kommuner. Jo, jo, snacka om att öka utgifterna! När Kristdemokraterna i Tyskland har tagit över landet och vågar ha visionära diskussioner om marknadsliberala reformer, plattskatt och skattesänkningar sitter kd i Sverige och hittar på popp-politiska förslag utan relevans. Hägglund är inte Merkel direkt.

onsdag, januari 25, 2006

Malmvägen

Johnnie och Mattias tillhör mina tv-favoriter och idag fick vi se en ny sida. I det nya projekt Malmvägen vill de ge struliga ungdomar en andra chans, de ska få lära sig ett yrke och få möjlighet till en praktikplats.

Kändes lite som att göra en "Jamie Oliver", fast i Sverige, inte riktigt så nytt som man skulle kunna önska. Är det egentligen inte sjukt att det går att göra en sån här såpa i Sverige idag - 2006. Är vi inte bättre än såhär? Vi lägger absurda summor på AMS varje år, behövs det verkligen ett tv program för att fixa fram jobben?

Ungdomsarbetslösheten är skyhög, det vet vi redan. Nu är frågan om detta kommer att lyfta debatten. I så fall diggar jag Malmvägen.

lördag, januari 21, 2006

Alvedon eller Klorin?

Här sitter jag nu, lagom PMS:ig, med ont i huvudet så att det skriker om det. Klockan är 19.32, jag har slut på den enda sorts tablett som hjälper - magnecyl Koffein. Kan jag göra något åt det? Nej, för i Sverige och Nordkorea, har vi bestämt att man inte får köpa receptfria läkemedel på ICA eller Konsum.

Jag blir så förbannad. Kan ni ge mig ett enda vettigt skäl att det är så, ett enda?? Det borde vara betydligt farligare med Klorin, Ajax, Kaustiksoda, och förmodligen till och med grönsåpa än med Alvedon.

tisdag, januari 17, 2006

Peter Ahlthin - dagens stolpskott...

Peter Ahltin säger i Svt:s debatt, att det är ointressant hur många våltäktsmän som går fria i vårt samhälle. Det är en viktigare fråga att diskutera hur många som sitter oskyldigt dömda...

Han menar att domstolarna tar ovidkommande hänsyn - när det gäller män. Var har egentligen männsikan levt de senaste åren?? Jag tänker inte ens bry mig om att kommentera mer, det luktar unken kristdemokrat lång väg.

måndag, januari 16, 2006

Idag har jag pekat finger i riksdagens första kammare

Alliansen anordnar något som kallas Rosenbadsakademin, syftet är att förbereda de anställda på riksdagskanslierna för uppgiften att inta regeringskansliet. Ett nobelt syfte, dock mycket sömnigt.

När jag har tråkigt blir jag en aning obscen, därför kunde jag inte hålla mig, utan livade upp mitt humör genom att peka finger åt en kollega på riksdagskansliet. Undrar hur många som gjort det - pekat finger i riksdagens första kammare, alltså.

En annan stor behållning av eftermiddagen var Karin Lindell, generaldirektör för konsumentverket. En kvinna som fullkomligt sket i vem hon trampade på tårna. Kanske har det något att göra med att konsumentverket precis blivit deporterat till mitt kära Värmland.

Talaren innan Karin, Christine Annemalm från Ekonomistyrningsverket, passade på att göra reklam för verkets hemsida: www.esv.se Något som Karin replikerade såhär:

"Jag tänker inte göra reklam för vår webb, den är tillräcklig välbesökt ändå."

Hon fortsatte med sin vassa ironi och påpekade att det är svårt att göra verksamhetsplaneringen innan jullovet om man får regeringsbrevet den 29 december...

Aj lajk människor som säger vad de tycker, även om arbetsgivaren råkar vara regeringen.

söndag, januari 15, 2006

Könsroller krossar killar.

Enligt en artikel i dagens DN löper killar större risk än tjejer att utveckla alkoholism och antisocialt beteende. Enligt Jenny Eklund, som nästa vecka presenterar sin doktorsavhandling, beror detta till stor del på skillnader i bemötande. Det verkar finnas en acceptans för att killar slåss.

"En förklaring kan vara att omgivningen har olika förväntningar på hur pojkar och flickor ska bete sig och reagerar olika på deras beteende redan när de är små. Det tycks finnas en acceptans för att pojkar slåss, men mycket pekar på att omgivningen inte accepterar samma beteende hos flickor.

Förväntningarna kan i sin tur leda till att pojkar får uppfattningen att det är accepterat att de slåss, medan många flickor får ett mer inåtvänt beteende."

Min poäng är, som många gånger förr, - att krossa könsrollerna innebär inte bara fördelar för den del av befolkningen som innehar bröst. Det är inte ok att killar slåss, det är skrämmande att det sker med acceptans av samhället.

Stockholmifiering

Bulten i bo uttrycker i denna kommentar sin oro för att min blogg ska likriktas in i Stockholmsgyttret, jag hoppas verkligen inte att det blir så - men Stockholmifieringen kan smyga sig på en när man minst anar det...

Snart slutar jag nog säga "Ekspresso" och kanske börjar jag istället säga "Esspresso" som alla andra människor här.

Kanske kommer jag i en snar framtid att sluta leta efter värmlandsanknytningar överallt. Köpte knäckebröd på ICA, tillverkat av Wasa bröd med tillverkning i Filipstad, på Hemtex hittade jag lampskärmar designade av en kvinna med ateljé i Ivarsbjörke - Sunne kommun.

Eventuellt kommer jag inte längre att hälsa på människor, funderar även på att sluta prata dialekt, då slipper man bli bemött med - tjipp och hejsan.

Eller så fortsätter jag helt enkelt att vara jag, det blir enklare så. Med detta sagt så kan Bulten sova gott i natt också.

tisdag, januari 03, 2006

En ny kalender- ett nytt liv!

Idag har jag köpt en ny kalender. Det känns alltid skönt att börja året med blanka sidor, det kan komma väl till pass eftersom jag har fått ett nytt jobb...

Från och med den 10 januari kommer jag att jobba som pressekreterare och kampanjstrateg för CUF:s riksorganisation.

Klyschor om utmaning osv. känns ganska överflödiga, men kul som tusan ska det bli. Detta innebär även att den inbitna lokalpatrioten kommer att flytta till den kungliga hufvudstaden... Vilket i sin tur innebär att jag måste skaffa mig en rejäl karta över stockholm. Jag vet att röd linje går mot fruängen eller norsborg, samt att om man går ut huvudentrén på centralen, tar till höger och går ett tag så kommer man till gamla stan' - that's it...

måndag, januari 02, 2006

Jag fick ett mail...

Ibland dimper det ner roliga mail från mina bloggläsare, häromdagen fick jag detta mail, som jag med nådig tillstånd av författaren härmed publicerar:

Ärende: People stuck in trees.

Hello Ms Wickberg-

For those of us of the non-Swedish speaking persuasion, do you have any writings/postings in english?

I'm an American in Germany, and after tripping across your blog today, I couldn't help but wonder what the hell was going on. Based on photos alone, my friend Harry (doctorate in psychology) says you're certifiably insane, but I say given the ever-growing trans-Atlantic rift these days, it must be a "cultural" thing. A sort of Fear and Loathing in Rural Sweden meets Dances With Horses. Who is right?

Best,
Curious Nick


Förmodligen ser min blogg ganska vansinnig ut om man inte kan svenska. Skrev dock ett svar tillbaks och försökte förklara galenskapen - vilket ledde till att Nick förlorade fem dollar i vadet mot Harry om min påstådda vansinnighet. Tokigt.

söndag, januari 01, 2006

Stôlligheter...

Hur ska man läsa ett valmaifest? Jag kan inte se det på något annat sätt än att man måste förutsätta att om ett parti får över 50% av rösterna ska frågorna drivas igenom. Vänsterpartiets förslag till valplattform är i så fall skrämmande läsning...

"Den offentliga sektorn, vår gemensamma sektor, är den bästa motorn i utvecklingen mot ett solidariskt samhälle. Att omvandla utgifter för arbetslöshet till jobb i offentlig sektor är en vinst för hela samhället. Vi vill att 200 000 nya jobb skapas i offentlig sektor."

Om man gör en "plusjobbsberäkning" dvs räknar med att varje anställd kostar 1000kr om dagen och antar att man jobbar 230 dagar om året så ger det en kostnad av 46 miljarder/år. Alltså... För att lösa arbetslösheten anställer vi flera hundra tusen människor i offentlig sektor och slussar pengarna runt i det statliga maskineriet! Smart VPK, men knappast tillväxtfrämjande, ekonomiskt hållbart eller ens sunt.

Världens framsteg

I dagens DN-ledare skriver Niklas Ekdal om världens framsteg. Barnadödligheten har minskat drastiskt, färre människor svälter och fler människor lever i ett demokratiskt samhälle. Även Tsunamin avhandlas, men i ett annat ljus än vanligt.

"Tsunamin i julhelgen 2004 visade, mitt i tragedin, att globaliseringen har lett till moralisk uppryckning. Tack vare snabbt och omfattande bistånd har katastrofen inte följts av epidemier, vattenbrist eller svält. Det är ett väldigt framsteg - i några av de länder som för inte så länge sedan betraktades som världens fattigaste."Vad väljer man att se, vilken bild vill man spegla av vår samtid? Människor tog sig samman, kraftsamlade och löste tsunamikatastrofen på ett, efter omständigheterna, fantastiskt sätt. Men vad hände med jordbävningens offer i Pakistan? Samtidigt som Ekdal skriver om sin ljusa framtidsvision fryser de ihjäl, eftersom vi inte ens klarar av att skicka ordentliga tält. Är det bra ellert dåligt att välja att se det positiva framför det negativa och vad händer om vi gräver ner oss i dynga - vägrar se att samhället faktiskt går framåt?

Mitt volleybollag har förlorat alla matcher, utom en, denna säsong. Vad gynnar oss mest, att fokusera på de matcher vi har förlorat, eller på den match vi faktiskt vann? Vad skapar ett vinnande lag och vad får oss att orka uträtta storverk i framtiden?

Det är farligt att börja klappa sig själv på den julmatsstinna magen och tro att allt börjar ordna upp sig. Det är ett svek mot alla de som fortfarande är sjuka i aids, dör av svält, fryser ihjäl eller saknar möjlighet till egen försörjning. Men kanske är det så att man ibland måste få höra den vackra ljusa och hoppfulla beskrivningen - för att sedan orka ta tag allt det som faktiskt måste göras.

Om mig

I korthet
Namn: Marie Wickberg
Parti: Centerpartiet
Plats på listan till Europaparlamentsvalet: 4
Ålder: 24
Kommer från: Värmland, men bor numera i Stockholm
Brinner för: Ett jämställt, grönt och öppet Europa

Kontakt
Du når mig på 073-9071772. Maila mig gärna på marie.wickberg@centerpartiet.se, eller använd formuläret på bloggen. Om det gäller en förfrågan om att medverka på en debatt osv. kontakta gärna karin@carlesten.se

Mer om mig
24 år, född och uppvuxen i Västra Ämtervik, 6 mil norr om Karlstad, i själ och hjärta är jag fortfarande värmlänning. Bor nu i Stockholm och jobbar som politisk sakkunnig hos Jordbruksminister Eskil Erlandsson. Är pensionerad volleybollspelare, gillar att måla, vandra i skogen och läsa böcker. Uppskattar; vardagslyx, självdistans, uppriktiga människor, skog, humor och engagemang. Centerpartist som tror på liberalism, människors kraft och en ljus framtid.

Historiska uppdrag
Mitt politiska engagemang startade som 17 åring, 2001, då som avdelningsordförande i Västra Ämterviks CUF-avdelning, numera Fryksdalens CUF-avdelning. Satt sedan i distriktsstyrelsen för Centerpartiets ungdomsförbund i Värmland mellan 2003 och 2004.

2007-2009 satt jag i Centerpartiets ungdomsförbunds styrelse och som 1:a vice förbundsordförande i verkställande utskottet.

Jag har också varit kommunpoitiskt engagerad i Sunne kommun, där jag
bland annat har varit ledamot av Kommunstyrelsen.

Politiska frågor
I valet till Europaparlamentet driver jag tre huvudfrågor;
jämställdhet, öppenhet och miljö. Den fråga som fick mig att engagera mig politiskt var jämställdhetsfrågan, en fråga som fortfarande ligger mig varmt om hjärtat.

CV
2003-2006 Ombudsman för CUF i Värmland
2006-2007 Pressekreterare och kampanjstrateg för Centerpartiets Ungdomsförbund
2007 - 2009 :Pressekreterare på Centerpartiets riksdagskansli
Våren 2008 Ledarskribent på Hudiksvalls tidning
Hösten 2008 Pressekreterare på Centerpartiet riksdagskansli
2009- nu: Politiskt sakkunnig, Jordbruksdepartementet

Jag har också jobbat bland annat som timvikarie i äldreomsorgen och hemtjänsten och som restaurangbiträde.

Övriga förtroendeuppdrag
2008 var jag delegat till FN:s generalförsamling, utsedd av LSU,
Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer. I uppdraget ingick att
representera Sveriges ungdomsorganisationer samt att ingå i den svenska
regeringsdelegationen.

Europa

Hej!
Den 7:e juni är det val till Europaparlamentet. Jag kandiderar därför att jag är övertygad om att EU behövs för att lösa de frågor som är för stora för oss att besluta om i Sverige. Det kan till exempel handla om att minska utsläppen av koldioxid, att främja fred i världen, att ge kvinnor och män samma rättigheter eller att se till att din utbildning värderas lika i hela Europa.

Jag tror på Europas möjligheter och kraft att förändra världen. Det betyder inte att jag tycker att EU är perfekt. EU ska inte pyssla med allt, men bli bäst på det man väljer att göra. EU:s osolidariska handelspolitik behöver förändas och murar mot omvärlden behöver rivas.

Jag vill berätta vad jag vill jobba med i EU. Jag vill också ge dig ett par bra argument till varför det är viktigt att man röstar den 7:e juni.


Öppenhet
Som Europaparlamentariker vill jag jobba för att:



  • Arbetskraftsinvandringen till Europa ska släppas fri
  • EU ska ta ett gemensamt och solidariskt ansvar för asyl- och flyktingpolitiken
  • Ipred-direktivet ska slängs i papperskorgen, EU bör inrätta en Europeisk integritetsombudsman.

Miljö
Som Europaparlamentariker vill jag jobba för att:


  • EU:s handel med utsläppsrätter ska omfatta alla företag och på sikt bli ett globalt system. Det ska kosta pengar att skita ner.
  • EU ska ge mer pengar till klimatbistånd. Det hjälper fattiga länder att ställa om till hållbarhet. Biståndet ska också inriktas på entreprenörskap och hjälp till självhjälp.
  • Eu bör inrätta en europeisk miljödomstol som har rätt att döma både länder och företag

Jämställdhet
Som Europaparlamentariker vill jag jobba för att:


  • Abort ska bli en rättighet i Europa
  • Kvinnors representation i EU:s beslutande församlingar ska öka
  • Fler kvinnor i EU ska ha ett jobb att gå till. Att bara 60 procent av kvinnorna i EU finns på arbetsmarknaden duger inte. Ambitionsnivån i Lissabonstrategin behöver höjas.

Tre orsaker att bry sig:

1. EU påverkar ditt liv. Mer än 65 procent av alla beslut på ett vanligt möte med dina kommunpolitiker är påverkade av EU. Få människor struntar i valet till kommunfullmäktige, men så mycket som 75 procent av alla unga bryr sig inte om att gå och rösta till Europaparlamentsvalet. Jag vill inte ge bort min röst till någon annan, vill du?

2. EU är ett lyckat fredsprojekt. Genom unionen har vi lyckats att ena ett krossat Europa. Det har visat sig att samarbete, demokrati, fri rörlighet och handel leder till välstånd och fred. Att inte rösta är att spotta på den fredskamp som andra människor runt om i världen slåss och dör för, varje dag.

3. Sverigedemokraterna knackar på dörren till Sveriges Riksdag, men först vill de komma in i världens största demokratiska parlament – Europaparlamentet. Det låga valdeltagandet kan göra det möjligt. Använd din demokratiska rätt och se till att ett parti som tror på öppenhet och alla människors lika rätt och värde kommer i Europaparlamentet istället.

Jag tänker rösta, tänker du?

Pressklipp


              


              


Klicka för högupplösta bilder