Idag har jag varit på studiebesök i Skövde för att lära mig mer om uppbyggnaden av Nordic Battlegroup. Dagen har varit lång men lärorik. Den första lärdomen att dra är: vita skor är ingen hit om man ska vada i lera och åka stidsfordon 90.
Lärdom nummer två är att försvaret står inför gigantiska utmaninger. Nordic battlegroup innebär att Sverige från och med 1/1 2008 ska kunna skicka en stridsgrupp till en kris eller oroshärd för att exempelvis gå emellan stridande parter, eller säkra strategiska områden.
Gruppen har tio dagar på sig att rycka in någonstans inom en 600 mils radie från Bryssel, vilket i praktiken innebär att man kan hamna i stort sett var som helst i världen. Det går inte att förbereda sig 100% på ett sådant uppdrag och riskerna blir därför höga.
Sveriges soldater kommer att utsättas för betydligt större påfrestningar än tidigare, målet är att 75% av battlegroupen ska utgöras av nyss utbildade värnpliktiga. De kommer att skriva på kontrakt för två år och blir med andra ord Sveriges första anställda soldater. Semiproffs som någon uttryckte det.
Så småningom kommer Sverige att få rycka ut, riskera livet på unga människor och betala kopiösa summor för att bevara freden i ett land som de flesta inte har någon form av relation till. Det blir en kommunikationsutmaning utan dess like för svenska politiker.
Ändå tycker jag att battlegroups är en bra idé.
1 kommentar:
Absolut! Svenska liv är ju faktiskt inte mer värda än någon annans...
Skicka en kommentar