I morgon ska jag med stort nöje skutta iväg till bokhandeln och inhandla Björn af Kleens bok "Jorden de ärvde". Genom en artikel om boken i Dagens Industri stiftade jag nämligen bekantskap med ett nytt ord; fideikommiss. Vilket betyder ungefär "i heder anförtrott" och är ett sätt att låta en fastighet gå i arv endast mellan far och äldste son.
Lagen är, enligt Wikipedia, avvecklad och fideikommissen upphör då ägaren så att säga avgår med naturlig avgång. Dock finns, återigen enligt Wikipedia, ett antal undantag.
"Emellertid kan regeringen förordna att fideikommissurkundens bestämmelser ska fortsätta gälla om den finner att fideikommissegendomen har ett synnerligt kulturhistoriskt värde. Sålunda har regeringen beslutat om förlängning beträffande bl.a. fideikommissen Erstavik, Skokloster, Övedskloster, Ericsberg och Fullerö."
Men för tusan, borsta bort dammet, kasta monockeln, kavla upp tweedärmarna och kom ut i verkligheten. Att vi en gång i tiden hade ett system som untanhöll kvinnor och yngre syskon från att ärva sina föräldrars egendom bör vi läsa om i historieböckerna, inte bevara som en levande kultur.
Ukraina, EU och Ryssland
10 år sedan
2 kommentarer:
En liten korrigering, Ericsberg är avvecklat och inte längre fideikommiss. Skoklosters slott är inte heller fideikommiss då det på 1960-talet expropierades av staten. Kanske är tvångsinlösen av staten något du hellre förordar för gårdar som måste bedrivas som odelade enheter för att kunna bära de stora kostnader som finns för att bevara kulturvärdena?
"Men för tusan, borsta bort dammet, kasta monockeln, kavla upp tweedärmarna och kom ut i verkligheten. Att vi en gång i tiden hade ett system som untanhöll kvinnor och yngre syskon från att ärva sina föräldrars egendom bör vi läsa om i historieböckerna, inte bevara som en levande kultur."
Trams, rent jävla trams!
Det enda otillständiga med det svenska systemet är att man inte kan välja att göra barnen arvlösa om man är lagd åt det hållet. Det tycker jag är rent skandalöst. De tvingande reglerna om laglott måste bort, bort, bort. Dispositiva regler är fint och bra. Men inte tvingande. Friheten kräver att man äger rätt att undandra barnen sin förmögenhet om de icke gjort sig förtjänta!
Skicka en kommentar