lördag, februari 20, 2010

Världens kanske största frihetsreform är inte värd att skriva om

Regeringens delegation för jämställdhet i skolan har gjort ett digert jobb. Ebba Witt-Brattström och Ann-Sofie Ohlander har granskat skolans historieböcker, och enligt en artikel på DN-debatt är resultaten skrämmande. Kvinnors bedrifter har glömts bort, eller ignorerats. När kvinnor nämns är det inte sällan som subjekt, och ibland i sexistiska ordalag. I de fyra granskade böckerna nämns 62 kvinnor och 930 män.

Som vanligt vill man gärna veta vad andra tycker om detta. Kommentarerna är, om man vill använda god ton, intressanta. Om man vill använda klarspråk: skrämmande. Kontentan är att eftersom män har styrt världen så kan vi lika gärna skita i att skriva om kvinnorna. Det är en syn så skev att lutande tornet i Pisa framstår som rakt.

Först och främst. Vad är egentligen en bedrift värd att skriva i en historiebok? Böndernas historia är uppenbarligen det, men att hälften av bönderna var kvinnor, som arbetade oavlönat i hemmet är uppenbarligen inte värt att nämna. Att män hade rätt till utbildning, inkomst, och arv – och att de därigenom kunde skapa sig imperium – det är värt att berätta. Men att det fanns kvinnor som saknade rätten till allt detta och ändå bröt mark, det är uppenbarligen inte värt att skriva om.

De kvinnor som i historieböckerna till exempel beskrivs som att de lever ”det ljuva livet i Sultanens harem” har också en historia. Den är inte särskilt storslagen, och involverar både slaveri, övergrepp och prostitution. Men den är trots allt värd att beskriva på ett korrekt sätt.

Men än allvarligare är att många av böckerna inte ens nämner kvinnors kamp för rättigheter från 1700-talet och framåt. Tidningen The Economist beskriver kvinnors ekonomiska ”empowerment” som den största sociala förändringen i vår tid.

“Women’s economic empowerment is arguably the biggest social change of our times. Just a generation ago, women were largely confined to repetitive, menial jobs. They were routinely subjected to casual sexism and were expected to abandon their careers when they married and had children. Today they are running some of the organisations that once treated them as second-class citizens. Millions of women have been given more control over their own lives. And millions of brains have been put to more productive use.“

Kvinnorna som gjorde det möjligt finns inte ens med i historieböckerna. Och män har mage att tycka att den historien inte är värd att berätta.

1 kommentar:

Gunilla Hjelm sa...

Jane Austen skrev ett odödligt replikskifte i "Övertalning".

Anne Elliot talar med Kapten Harville om att alla böcker prosa och vers beskriver kvinnans obeständighet och vankelmod.

Anne Elliot säger: Männen har alltid haft fördelen framför oss att de fått berätta sin historia själva. De har fått uppfostran, de har haft pennan i sin hand.

Jane Austens böcker är så mycket mer än bara underhållning. Här finns skarpsynt samhällskritik, feminism och beskrivning av kvinnans utsatthet i brytpunkten mellan 1700tal och 1800tal.

Synd bara att historien ständigt upprepar sig...