fredag, januari 13, 2012

Visa trosorna - idrottsrörelsen och sexismen

”Petra är den galna bruden som man nästan är rädd för. Hon rivs, bits och gillar att dominera. Petra blir sugen när man är aggressiv, tar för sig och har attityd. Petra dominerar och bestämmer vad motståndarna ska göra. I sängen kan du riva sönder hennes kläder och smiska henne på rumpan, ju mer energi desto bättre. Petra är rock’n’roll och vi gillar det. Släpp loss monstret, släpp loss Petra!”

Hämtat ur närmsta porrblaska? Nä, ovanstående är en speltaktik för killarna i innebandyklubben Engelholms FBC. Olika sätt att spela beskrivs genom olika sätt att "hantera" brudar. Problemen med detta är givetvis många.

För det första är det uppenbart för alla som någon gång har hanterat en boll i lagsammanhang att det är ett helt obegripligt sätt att förklara en taktik. Men vi lämnar det åt sidan, jag är ganska ointresserad av Engelholms FBC:s sportliga förutsättningar.

Värre är att idrottens grund handlar om delaktighet och demokrati. För mig har idrott inneburit fostran. Äldre spelare och tränare har lärt mig att alla bidrar, alla kan vara med, att stöttning skapar bättre resultat än hets och att alla i ett lag behövs. Det är fina värderingar som jag alltid kommer att vara tacksam över att idrotten har gett mig.

Naturligtvis är inte idrottsrörelsen en isolerad ö. Att sexism förekommer där, och i samhället i övrigt, är ju knappast något nytt. Men när tränare i idrottsrörelsen systematiserar och aktivt sprider ett sexistiskt synsätt till unga spelare - då är någonting genuint fel.

Och tyvärr stannar det inte i FBC Ängelholms omklädningsrum. Volleybollens minimimått för shorts är ett annat talande exempel när unga tjejer, ibland till och med barn, gjordes till sexobjekt snarare än atleter. Eller varför inte den gången mitt eget lag fick göra reklam för underklädesföretaget Newbody under parollen: "Släng bingolotten - visa trosorna". Vi var 16 år och ingen reflekterade särskilt djupt över detta. För besväret fick vi en uppvärmningströja. Tack tack.

Idrottsrörelsen är fantastisk, den har gett så många barn och ungdomar självförtroende, självkänsla, hälsa och en kul fritid. Det ska inte ha någonting att göra med var "Petra" gillar att göra i sängen, eller mått på matchkläder för tjejer. Det är ett vuxenansvar att se till att sexismen hålls så långt borta från omklädningsrummen som det bara går. Lyckas vi inte med det sviker vi våra killar och tjejer å det grövsta.

4 kommentarer:

Oscar sa...

Reagerade på stycket om minishorts inom volleyboll. Nog för att shortsen är små, men det kan väl omöjligt vara en regel att ha tajta shorts? Måste väl mer vara för funktionens skull? Bara en tanke. Har även noterat att det är vanligt förekommande med minimala shrts inom damhandbollen numera, så min första tanke är att det främst måste ha o göra med funktionalitet än sexism..

Markus "LAKE" Berglund sa...

Nej Oascar - i beachvolleyboll finns det sådana regler. De bestämmer till exempel hur breda tosorna får vara i sidan och liknande.

Även i den vanliga volleybollen har de pratat om dylika regler:

http://wwwc.aftonbladet.se/sport/9811/04/silva.html

Känns inte helt modernt... :-/

Marie sa...

Tack för förtydligandet Markus :-) Ett tillägg är också att när längden på shortsen diskuterades för några år sedan gällde måtten endast kvinnors matchkläder, inte männens.

Till viss del handlar naturligtvis kroppsnära träningskläder om funktionalism, det är ju därför man knappast kan säga att simning har sexistiska outfits, det hade varit betydligt svårare att utöva sporten iförd mjukisbyxor och gummistövlar. Men funktionalismen borde rimligtvis bestämmas av utövarna själva, inte av normer från centralförbunden.

Oscar sa...

det är ju faktist helt fel när reglerna enbart appliceras på damernas sektion inom sporten. Så ska det inte vara.. Tack för en intressant blogg!