Idag började semestern på allvar, jag satt i solen på min balkong och åt frukost, då ringde telefonen. -Kan du jobba ikväll, det är kris!
Under somrarna brukar jag ha ett par veckors semester och sedan ta ledigt från mitt jobb som ombudsman för att istället jobba på det lokala vårdhemmet. Det var därifrån de ringde i morse.
Att komma tillbaks dit är som ett slag rakt i magen. Verkligheten grinar en rakt i ansiktet. Sen jag var där sist har större delen av personalen i matsalen försvunnit, det gemensamma personalutrymmet är borta, den gemensamma kvällsmaten är borta och lokalen för terapi är ett minne blott. Det är vid dessa tillfällen som man inte gärna talar högt om att man är kommunpolitiker i kommunens största parti, men vad ska man göra?!? Tänk om någon bara kunde ge mig en universallösning... Vår äldreomsorg idag fungerar ok ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv, men den fungerar inte alls ur ett medmänskligt perspektiv.
Ukraina, EU och Ryssland
10 år sedan
2 kommentarer:
Du gör ju en fin insats, det är inte alla som vill ställa upp för di gamle. Är inte lösningen högre lön ändå/Hasse
Det är klart att en högre lön skulle göra jobbet mer intressant för en bredare massa, och kanske framförallt mer uthärdligt för de som är fast anställda.
Men det löser inte problemet att kommunen inte har några pengar att fördela... Problemet är ju egentligen att den kommunala ekonomin är som ett stort pussel, självklart skulle vi kunna skära ner på investeringarna och pumpa in ett par miljoner till i socialnämnden men i en liten kommun, som min, skulle det troligtvis få konsekvenser för näringslivet, vilket i sin tur innebär minskade skatteintäkter för kommunen.
Skicka en kommentar