Igår hade jag en av de sällsynta kvällar när jag var helt ledig. Passade då på att bläddra igenom regeringens budgetproposition -popversionen.
55 000 nya jobb ska skapas, samtliga inom offentlig sektor. Självklart är det svårt att lova jobb i näringslivet, men frågan är ju vart pengarna ska satsas. I budgeten kan man utläsa att 70,2 miljarder satsas på arbetsmarknaden, men bara 4,2 miljarder på näringsliv. Lek med tanken att man satsar mer på näringslivsutveckling, som genererar jobb, hur mycket skulle det gå att banta AMS? Jag vågar inte ens fundera. Regeringen väljer istället att satsa på ett nollsummespel inom offentlig sektor, kortsiktigheten lyser igenom.
Jag har flera kompisar som är arbetslösa. Vart tar de vägen? De har samtliga en genomförd gymnasieutbildning, med bra betyg. De är alla under 25 år. 3000 lärlingsplatser inrättas, de kan inte söka för de har ett fullständigt gymnasiebetyg. De är för gamla för feriejobb i kommunal regi, ingen av dem är intresserade av jobb inom kriminalvården, de har ingen akademisk erfarenhet, de har inte kvalifikationer för att jobba på en statlig myndighet, de faller heller inte inom ramen för plusjobb, då de inte varit arbetslösa i mer än två år. De har inte heller kvalifikationer att söka något av de 600 jobb som utlovas vid landets museer. De flesta har inte heller jobbat nog länge för att få A-kassa. Återstår då högskolestudier eller arbetspraktik... När jag slutar mitt jobb i jul kommer jag att vara i samma situation.
En spontan fundering är; tänk om det istället fanns riktiga jobb att söka...
En av mina kompisar blev allvarligt sjuk efter gymnasiet, hon hade inget fast jobb och var varken berättigad till A-kassa eller till sjukpenning, så hon knallade till socialen, inte heller där fick hon hjälp eftersom hon hade pengar bundna i obligationer. Vad gör man när man är sjuk, inte har några pengar men en hyra att betala? Man flyttar hem till mamma och pappa... Jäkla tur för min vän att hon hade ett socialt skyddsnät, för statens skyddsnät klarade uppenbarligen inte att ta hand om henne.
Min poäng är att människor faller igenom nätet - varje dag. Alla går inte att passa in i socialismens mall. CUF föreslår istället en grundtrygghet som går ut på att alla människor, oavsett inkomst, garanteras en summa pengar som går att leva på, den dagen man behöver hjälp. Statens uppgift är att garantera en grundläggande trygghet, inte att göra skillnad på folk och folk.
En annan tanke runt budgeten är att vi lägger lika mycket pengar på att betala räntorna från statsskulden som på att hålla ett försvar.
Ukraina, EU och Ryssland
10 år sedan
4 kommentarer:
Håller med du e så duktig marie
En annan tanke runt budgeten är att vi lägger lika mycket pengar på att betala räntorna från statsskulden som på att hålla ett försvar.
Precis, i jämförelse med övriga västeuropeiska länder har vi i Sverige mycket goda statsfinanser.
Akta dig bara som blivande politiker för att låta dig luras av diverse ekonomer (i sista stund unvek jag ordet "bondfångare") som inbillar sig att vi måste börja sälja av statliga företag "för att ha råd att betala räntan på statsskulden". Du kan läsa här en debatt om fördelen för statsfinanserna att äga vinstgivande företag.
En koll på www.rgk.se kanske kan vara på sin plats... På följande länk kan man se hur statsskulden har utvecklats de senast åren.
http://www.rgk.se/showdoc.asp?docid=195
Idag uppgår den till 1258 MILJARDER, helt otroliga summor. Delar man detta på nio miljoner så får man en summa på 139 800 per person. Sunda statsfinanser?
Dessutom jobbar man med en skrämmande låg budgetmarginal, bara ett par procent, man har högt ställda krav på landets kommuner, men hur når man själv upp till kraven om "god ekonomisk hushållning"?
Delar man detta på nio miljoner så får man en summa på 139 800 per person.
Javisst är det ett låg belåning för all gemensam egendom som vi äger i Sverige. Låt oss säga en ränta på detta på 4% (mycket högt räknat), en årlig utgift på inte ens 5500kr. Peanuts.
Räknar man detta som en stor börda att bära så kan man ju ställa sina bopålar till något land där statsskulden inte är så hög.
Nigeria, där ligger skulden på kanppt en tusenlapp per innvånare. Ett bytande av medborgarskap ger då alltså en nettovinst 138 800 spänn.
Om man väljer att räkna så!
Skicka en kommentar