Du skall inte tro att du är något.
Du skall inte tro att du är lika god som vi.
Du skall inte tro att du är klokare än vi.
Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
Du skall inte tro att du vet mer än vi.
Du skall inte tro att du är förmer än vi.
Du skall inte tro att du duger något till.
Du skall inte skratta åt oss.
Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Så sorgligt, men ändå så sant, och samtidigt så charmigt. Jag vet inte hur det är för er som växt upp i en större stad, är Jantelagen påtaglig i Stockholm? I Kisterud, den lilla lilla byn där jag tillbringade större delen av min uppväxt var Jantelagen egentligen en naturlag.
Redan som liten pyssling förstod jag att när vissa personer frågade, gällde det att ha rätt svar, inte det sanna svaret. Det dög inte att säga att man hade suttit innomhus och läst en bok hela dagen, även om det var det sanna svaret. Det rätta svaret var istället att man hade hjälpt pappa att hugga ved.
Ve den som inte hälsar på alla bilar när man går på byvägen hemma. Då får man höra att man minsann blivit högfärdig. Och ha för all del inte svarta kläder på dig, definitivt inte om du är ute och går på en söndag.
Samtidigt har Jantelagen format ödmjuka människor. Erik hemma i grannstugan har i sin ungdom klättrat utanpå Eiffeltornet, han är ett levande uppslagsverk, gör fantastiska träskålar och har byggt upp ett framgångsrikt familjejordbruk. Men han pratar aldrig om det. Bygden hemma vimlar av intressanta människor, men de kommer inte att tala om det själva, du måste fråga för att få veta.
Ibland önskar jag att jag hade fått mer av den tysta ödmjukheten, den är både vacker och respektingivande. Kanske kommer den med åldern, tills dess presenterar jag här tio tabun för dig som nyss flyttat till glesbygd:
- Klä dig endast i svart.
- Låta bli att hälsa på bilar.
- Prata om dina bedrifter.
- Läsa böcker mitt på dagen.
- Låta bli att delta på bygdedanser och liknande.
- Inte handla i lanthandeln.
- Rösta på vänsterpartiet.
- Köpa Danskt fläskkött.
- Sova hela förmiddagen
- Inte dricka kaffe.
6 kommentarer:
Fint och välskrivet inlägg! Skall länka till det på min egen blogg på www.usablogg.org.
Hälsningar från ett regnigt Kalifornien där man faktiskt uppmanas att vara sig själv, visa vad man kan och vad man tycker.
Riktigt intressant :D Hemma i gamla Stockholmsförorten brukade vi skämta rätt mycket om Jantelagen, men samtidigt låg den där i bakgrunden, halvt redo att dyka upp, fullt seriös.
Mycket träffande och kul beskrivning av attityder "på bygden". I Sverige är vi bra på att skikta mellan olika grupper (unga - äldre, svenskar - blattar, landsbygd - storstad etc) men dåliga på att verbalisera skillnader i livsstil och kultur så att man får syn på dem, så att de blir i god mening diskutabla. Vi klänger oss ofta fast vid en inställning att "så här gör man, det har man alltid gjort" eller att vi är jämlika och helt rätt - samtisigt vet ju alla att vissa sätt att "vara sig själv" funkar socialt där du är, andra gör det inte.
I ett sådant land blir det svårare att verkligen göra sina egna val och få acceptans och kärlek för det än i t ex England, USA eller Frankrike (jag säger inte att USA är ett idealland, men de lyckas uppenbart undvika att sända ut den sortens signaler till alla som bor där).
Idag var jag ute i Ljusne i Söderhamns kommun, där en av de skolor för asylsökande barn ligger. Migrationsverkets handläggare konstaterades kallt "här uppfanns jantelagen"...
Var in och kikade på val.se s och v 80 % tillsammans där, kan det höra ihop? =)
Lite ligger det väl i det, känner igen den tysta ödmjukheten men kanske inte så mycket av det andra. Hur man än vrider och vänder på situationen så blir det trots allt inte roligare än man gör sig.
Jantelagen är egentligen en universell företeelse som manifesteras i slutna grupperingar för att upprätthålla den etablerade sociala strukturen. Du kan tillämpa den på i princip varje gruppering, organisation, sekt och inte minst – politiska partier. Poängen är att det är gruppen som står i fokus och inte individen.
Man må tycka att det är en töntig och förlegad lag, men om du luckrar upp alla "buden" så kommer du i princip luckra upp gruppen. Om gruppen inte har ett gemensamt synsätt, så kan gruppen inte existera. Gruppens styrka står därför i proportion till hur väl dessa bud är accepterade av gruppens samtliga medlemmar.
Starka individualister har naturligtvis problem med denna mentalitet och därför kommer de förr eller senare alltid att lämna gruppen på ett eller annat sätt. De flyttar från byn, De gör karriär, de försöker omvända folk. De är dömda till evig vandring mellan olika grupperingar (på gott och ont), eftersom de aldrig kommer att köpa att jantelagen ligger implicit i grupperingens natur.
Skicka en kommentar