När bara en kopp kaffe hjälper.

Vissa dagar önskar man att man dragit täcket över huvudet och aldrig skådat gryningens ljus. Jag hade en sån dag i fredags...

Inte ont anande slog jag upp mina gröna ögon, släpade mig upp ur sängen och hämtade tidningen, bara för att konstatera att den lokale sverigedemokraten hade valt att just denna morgon angripa mig i en debattartikel. Inte kul, men jag överlever, tänkte jag och borstade tänderna.

Jag hann äta frukost innan telefonen började ringa. En folder om sexualpolitik som jag delat ut på en skola ett par dagar tidigare hade tydligen upprört ett gäng högstadieelever så till den milda grad att de kontaktat media. Efter att ha försvarat och förklarat gick jag ut till min bil -parkeringsböter!

Väl på jobbet kom nästa uppgift, att ringa till chefen och förklara vad som förmodligen skulle stå i tidningen. Roligare har jag haft.

Klockan ett började dagen återgå till sin normala rytm och jag kollade för första gången denna dag i kalendern. "13.00 Möte med kommunchefen" lyste mot mig... Mötet var i min hemkommun 7 mil norr om var jag befann mig.

Vissa dagar är kaffe det enda som hjälper.

Slå ihop veckorevyn och Slitz

I veckorevyns jubileumsnummer slår man på stort och lottar ut skönhetsprodukter för stora belopp, bland priserna finns en s.k. Restylane-injektion. Eller med andra ord en spruta i läppen för att få den att svullna upp.

Detta kommer från en tidning som för några år sedan drog sig ur Fröken Sverige tävlingen, då tidningen under Emma Hambergs intåg skulle få en mer feministisk inriktning. Emma är borta, ersatt av Charlotta Gustafsson, och tidningen har lagom till sitt jubileum antagit en syn på kvinnan som hör hemma ungefär vid tiden för tidningens grundande -1935.

Reaktionerna mot tävlingen har varit starka, så starka att chefredaktör Charlotta har tvingats gå ut på i tv och på VR: s hemsida för att be om ursäkt. En ursäkt som inte förtjänar namnet utan istället är en lång bortförklaring, med formuleringar som att det inte är ett permanent ingrepp, att målgruppen är personer över 20 år och att läsarna måste kunna ta eget ansvar. Det spelar ingen roll Charlotta, hur ni än förklarar er så bidrar er tidning till den utseendefixering som ökar hos båda könen och dessutom sprider sig längre ned i åldrarna.

På hemsidan kan man förutom ursäkten till läsarna även läsa Kicki Normans krönika "Festfet" hon avslutar sin text med frågan: "Kan du acceptera din kropp som den är?" Kan Charlotta Gustafsson, Kicki Norman och resten av Veckorevyns redaktion göra det? Uppenbarligen inte, det är förmodligen lättare att spruta in lite Restylane i läpparna.

Det går inte längre att se skillnad på Slitz och Veckorevyns framsida, ett brutalt effektivt försäljningsknep, killarna vill ha tjejer som ser ut som de på framsidan av Slitz, tjejerna vill se ut som de på framsidan av Veckorevyn, cirkusen är igång. Det är inte konstigt att har ett samhälle där 11-åringar har stringtrosor och 4-5 % av alla kvinnor någon gång drabbas av en allvarlig ätstörning. En del av ansvaret för detta ligger just hos tidningar som Veckorevyn och Slitz.
Det tål även att påpekas att tävlingen inte har dragits tillbaka. Kontentan av den långa "ursäkten" på hemsidan är att en eventuell vinnare som är under 18 år kommer att få ett paket med skönhetsprodukter till samma värde som läppförstoringen. På vilket sätt är detta bättre? På vilket sätt gav läsarnas reaktioner resultat?

Veckorevyn! Är det inte lika bra att gå ut med rent mjöl i påsen? Om ni anser att tjejer ska förändra för att behaga – stå för det. Sluta varva krönikor om hur man accepterar sin kropp med tävlingar där man kan vinna kemiska injektioner i läpparna. Eller varför inte ta det hela ett steg längre, slå er ihop med Slitz, syftet med tidningarna är ju uppenbarligen det samma – att göra kvinnan till ett objekt.

Solidaritet

Socialdemokraterna kraftsamlar för ännu ett meningslöst 1:a majtåg, fanorna dammas av, taktpinnarna poleras och pensionärerna äter lite extra gröt till frukost.

Det är egentligen helt otroligt, de demonstrerar ju för tusan mot sig själva. 64 av de senaste 75 åren har Sossarna styrt och ställt mer eller mindre som de velat. Drömmen om folkhemmet gick i kras, vi betalar mer skatt än de stackars bönderna i Sherwoodskogen, vi halkar bakåt i välfärdsligan, vi har en migrationspolitik som egentligen inte ens förtjänar nämnas här. Sjukskrivningarna är snuskigt höga och bidrag har blivit synonymt med försörjning. Ett fint facit.

Runt första maj förra året fick Socialdemokraterna pisk i riksdagen, då gällde det övergångsreglerna. På de röda fanorna i tåget 2004 skanderade man om Solidaritet och utan tvekan kommer det vara ett av honörsorden även i årets tåg. Först röstar man ner förslaget som skulle ge de apatiska flyktingbarnen asyl, sen går man ut på gator och torg och pratar om trygghet och solidaritet. På vilket sätt skapar sossarna ett trygt Sverige? På vilket sätt har de visat Solidariet? När ska folk börja reagera? 64 av de senaste 75 åren har de styrt, det tål att upprepas, på dessa år har förmodligen seniliteten slagit till så pass hårt att de glömt innebörden av sina gamla slagord.

Vad ska man läsa?

Häromdagen knallade jag in i mataffären, egentligen behövde jag bara ta ut en hundring på kortet, men märkligt nog så känner jag att om man går in i en affär så ska man köpa något också. Bestämde mig för att en tidning var lagom seriöst och började kolla runt lite i tidningshyllan.

Började med kvällstidningarna, men eftersom jag inte är det minsta intresserad av Olindas läppar, kärleksaffärer eller förföljare föll dessa bort ganska snabbt. Morgontidningarna hade jag redan läst, så de var inte aktuella.

Vandrade vidare mot veckotidningshyllan och började botanisera... Insåg ganska snart att det inte finns en tidning som inte talar om hur mycket jag borde väga, vad jag borde ha på mig, hur mitt hus borde se ut, vem jag ska umgås med, vart jag ska åka på semester, hur mitt hår bör se ut eller hur man tar bort håret på smidigast sätt. Helt otroligt.

Jag har ett väldigt starkt minne från min tidiga tonårstid, dagen jag upptäckte att jag hade nariga armbågar. Jag slog upp en sida i min nyinköpta Frida tidning och där fanns en halv sida om hur man får mjuka armbågar. Jag hade aldrig tidigare reflekterat över mina nariga ambågar och den första tanken som slog mig var att -aha, ännu en sak man måste hålla koll på.

Kontentan av mitt något virriga resonemang är att dessa tidningar prackar på ett budskap som bit för bit smyger sig in i vårt medvetande tills vi inte längre är 100% säkra på att vi duger som vi är. Det finns 10 000 krav vi bör uppfylla för att vara den perfekta tjejjen, kvinnan, flickan eller för den delen killen, mannen eller pojken.

Så ge mig tips, vad ska jag läsa för att slippa känna mig värdelös? Jag vill läsa om inspirerande personer, nya idéer, andra kulturer och en förbaskat massa annat, men jag hittar inte tidningen... Jag kanske får ge upp och gå till biblioteket istället.

från management till människment

I Ekshärad i norra Värmland bor ett säreget folk, som de flesta andra värmlänningar vill de inte foga sig under överheten. Dessa udda människor startade därför Republik Klarälvdal´n. "En ideell förening som bedriver samhällsutveckling på ett kreativt sätt". Eldsjälar ur republiken fick en dag en snilleblixt, varför skulle man inte kunna använda bägge hjärnhalvorna och hjärtat på samma gång? Varför skulle man inte kunna kombinera anställningstrygghet med egenföretagande? De plockade russinen ur kakan och skapade Bolagsbolaget, ett företag som anställer företagare, lånar ut sin f-skattesedel och låter människor förverkliga sina idéer, samtidigt som de får pensionspoäng, anställningstrygghet och någon som sköter det krångliga...

En genialisk lösning som från början var tänkt som en möjlighet att förenkla tillvaron på bygden, idag finns det "anställda" över hela Sverige, Republik Klarälvdal´n är fortfarande huvudägare.

Ordet management betyder "att leda häst vid hand", Bolagsbolaget förespråkar lite lösare tyglar så att de anställda själva ska fatta galoppen... Läs gärna mer på hemsidan www.bolagsbolaget.se

Det är ingen slump att Centerpartister är inblandade, en kombination av kreativitet och nytänkande, en möjlighet för folk att växa, något som skapar tillväxt på bygden. Som hämtat ur partiprogrammet och givetvis ville staten sätta stopp för det hela... Skattemyndigheten vände sig själva ut och in för att stoppa denna styggelse samtidigt som Bolagsbolaget tilldelades både uppmärksamhet och stipendier för verksamheten. Efter två års skatteprocess fick Bolagsbolaget rätt i Kammarrätten, en ideell förening i norraste Värmland slog staten på fingrarna -Hejja hejja.

Ville bara berätta om denna ljusglimt i Sosse-Sverige, man kanske borde inrätta ett Nobelpris i nytänkande?

En chat med sossarna

Kikade in på sap.se för att syna motståndarna i sömmarna. De mer och mer poppiga socialdemokraterna har under dagen genomfört en chat om vårbudgeten. Mycket spännande. Förutom att det krävs en sosse, en miljöpartist och en vänsterpartist för att skruva i en glödlampa framkom även att en av de åtgärder (s) planerar att genomföra för att underlätta för små och medelstora företag är att komma tillrätta med svartarbete och skattefiffel...

Annat spännande är att Socialdemokraternas chattare inte anser att det finns någon förlorare i deras budget, att de sänker biståndet nämns inte med en enda bokstav.

Ytterligare en höjdare är de 12 miljarderna som satsas på kommun och landsting, varav 6 miljarder satsas på sysselsättningsstöd. Fantastiskt! Nu kan vi öka pysselsättningen ännu mer, vi kanske till och med kan mygla ner den öppna arbetslösheten lite till?!?!

Vill vi ha jobb som faktiskt är jobb, eller vill vi ha konstruerade åtgärder som är beroende av statens mer eller mindre generösa penningpung? Det kan man fråga sig, jag vet vad jag vill ha.

Så långt sträckte sig sossarnas solidaritet

Mellan ett hundra och hundrafemtio barn ligger idag och tynar bort, de rör sig inte, de äter inte och de är inte kontaktbara, tre fjärdedelar av dessa barn utvisas ur Sverige. I många fall transporteras de ut ur vårt folkhem på en bår. Igår röstade moderater och socialdemokrater mot ett förslag som innebar amnesti för dessa barn. Våra riksdagsmän och kvinnor hade makten att radikalt förändra förutsättningarna för några av de svagaste i samhället, men vad hände?
När beslutet föll i riksdagen i onsdags röstade samtliga närvarande Socialdemokrater och Moderater (med ett undantag), för utskottets förslag och alltså mot reservationen som innebar amnesti för de apatiska flyktingbarnen. Vad är det frågan om? Är socialdemokraterna så rädda för insikten att de kapitalt misslyckats med sin integrationspolitik, att de till och med förlorat modet att stå upp för de svaga i samhället? Hur hårt får partipiskan vina? Och vad hände med våra moderata kollegor?
Att ge flyktingbarn i koma amnesti är inte att lösa problem på ett kollektivt sätt, det är att följa FN: s barnkonvention. Att vi har ytterligare 10 000 barn inblandade i asylprocesser är inte ett argument, bara ett tragiskt faktum, givetvis ska inget sjukt barn utvisas till ett land där det inte har möjlighet att få vård. Problemet är bara att vissa av våra politiska företrädare verkar tro att våra "fuskande" invandrare även har förmågan att sätta sina egna barn i koma. Uppenbarligen behövs en lagstiftning som ger dessa barn rättigheter, upprättelse och möjlighet till ett drägligt liv.
Förslaget las av v, mp, c, fp och kd och innebar inte på något sätt en villkorslös amnesti, utan helt enkelt ett uppehållstillstånd för de barn som på grund av humanitära skäl inte kan utvisas från Sverige. Frågan om dessa barns tillstånd skulle enligt förslaget bedömas av en utomstående expertgrupp bestående av bland annat barnpsykologer och barnläkare utsedda av Socialstyrelsen i samråd med oberoende organisationer som tillexempel Rädda Barnen.
I debatten försäkrade migrationsministern att samtliga barn som har en livshotande sjukdom får stanna i Sverige. Vackra ord, men verkligheten är en annan; en 13-årig flicka får avslag på sin asylansökan, trots att hon ligger i koma, i motiveringen från utlänningsnämnden kan man läsa följande:
"Samhälleliga intressen, som behovet av en reglerad invandring och att förhindra ökade kostnader medför att beslutet att avvisa en familj med barn måste kunna fattas, även om det i det enskilda fallet hade varit bäst för barnet att stanna här."
Staten beslutar alltså utvisa en 13-årig medvetslös flicka i koma på grund av "behovet av en reglerad invandring". Vem tar ansvaret? Migrationsministern gör det uppenbarligen inte, Socialdemokrater böjer sig för partipiskan, byråkrater gömmer sig bakom sina pappershögar och moderater skyller på individualismen. Jag mår illa. En liknande feghet och kallsinnig byråkrati hoppas jag att jag aldrig mer behöver uppleva.

Wag the dog...

Ibland är det inte hunden som skakar på svansen utan svansen som skakar på hunden... En direkt parallell går att dra till budgetförhandlingarna med v, s och mp. De små partierna får en oproportionerligt stor makt. När dessa partier har en omvärldsanalys som hör hemma i fantasin samt en politik som inte är ämnad att genomföras i praktiken ger detta stora konsekvenser...

Friåret är det som först ploppar upp i tanken, ett resultat av föregående budgetförhandling när svansen (mp) skakade hunden (s). Ett orimligt projekt som kostar massor av pengar och utgår från tanken om att vi har en kaka med jobb - ska någon in måste någon plockas ut. Dessutom, för att ha ekonomiska förutsättningar att ta ett friår krävs det att du befinner dig i en situation där någon annan kan hjälpa till att försörja dig, make, maka, förälder eller sambo. Hur många har ett så privilegierat liv?

När färre och färre försörjer fler och fler är då detta lösningen?