Tidningen Vapenägaren distribueras till alla riksdagsledamöter, jag lånade min vän Erik A Erikssons exemplar till morgonkaffet. Det är minst sagt intressant läsning. Blaskan består till stor del av historier om hur vapenägare påstår sig ha diskriminerats och felbehandlats av diverse myndigheter.
I detta nummer hittade jag historien om en 82-årig vapenägare i Värmland som har blivit av med sitt automatvapen. Artikelförfattaren redogör för varför beslutet ska ha varit felaktigt och konstaterar sen;
"Det är uppenbart att polismyndigheten konfiskerade licensen av åldersskäl. Men 82-åringen är synnerligen vital och aktiv skytt, med perfekt syn och hörsel, vid sina sinnes fulla bruk och lyckligt gift. Det fanns såldes inget hållbart skäl för polismyndigheten att begå ett sådant övergrepp."
Är då ett olyckligt äktenskap eller, ve och fasa, en skilsmässa skäl nog att frånta någon vapenlicensen? Och vad förväntar man sig egentligen att en olyckligt gift 82-åring ska göra med sitt vapen? Egentligen kan man nog inte göra annat änm att småle åt denna familjekonservatism in absurdum.
Missförstå mig rätt. Jag har absolut ingenting emot varken vapenägare eller jägare. Men snälla någon, lägg ned tidningen Vapenägaren, den ger samtliga människor med vapenlicens dåligt rykte.
Ukraina, EU och Ryssland
10 år sedan
2 kommentarer:
Poängen är väl snarare den att om han han slog hustrun så är ju vapnet ett potentiell fara för hennes liv.
Poängen är väl att så länge 82-åringen sköter sig så måste det väl vara OK att han har vapen?
På sikt lär vi alla behöva beväpna oss för att försvara oss mot FRA.
Skicka en kommentar