Pallin och dubbelbestraffningen

Jag studsade upp snuskigt tidigt i morse för att åka till Helsingfors och ett förmöte inför mitt uppdrag som delegat i FN:s generalförsamling i höst. 17 deltagare från nästan lika många länder runt om i världen ska smida planer inför veckorna i New York. Vi ska bland annat försöka enas om viktiga ungdomsfrågor att driva, vilket alltid är lika intressant...

På flyget hann jag komma ikapp lite i nyhetssvängen. Historien om Sarah Pallin snurrar tydligen vidare. USA är ett fantastiskt land på många sätt, men man kan inte säga annat än att de har gjort dubbelmoralen till en konstform i den högre skolan.

Det Pallin nu utsätts för är ett klassiskt exempel på härskartekniken "dubbelbestraffning". Du bör vara en god förebild och göra karriär, men vänta lite... vem ska då ta hand om barnen? Kan man verkligen förvänta sig att en småbarnsmorsa klarar av att vara vicepresident? Och om hon gör det, stackars ungar...

Med andra ord; hur Pallin än gör blir det fel.

Vad är det egentligen för människor man letar efter i politikens värld? Felfria übermänniskor som föddes med ambitionen att bli världsledare och därför har avstått från saker som sprit, sex och äventyr. Människor som dessutom hade den goda smaken att vara snygga, välja en felfri make eller maka, producerade ett antal barn i a-klass, och sedan se till att de sköter sig fläckfritt.

Urvalet av människor blir försvinnande litet, och frågan är om de som är kvar är önskvärda som politiker. Martin Ådahl, chef för Fores, tipsade mig om filmen "The Contender", förutom att det är en mycket sevärd film är parallellerna till Pallin inte helt obefintliga.