Det är nog inte lätt att heta Mona Sahlin i dagar som dessa. Det försprång oppositionen stoltserade med ett år efter valet är nu nästan helt borta. Och Sahlins förtroendesiffror är bara ett par procentenheter över Göran Perssons, när hans förtroende var som lägst.
Förmodligen beror tappet på två saker. Den ena är regeringens krishantering. Än så länge står sig Sverige relativt starkt, och de flesta har faktiskt fått det bättre i och med sänkta räntor och skatter. Den andra orsaken har troligtvis mer med Sahlin själv att göra. Hon känns varken som en förnyare eller en ledare. Dessutom har hon uppenbara problem att presentera ett trovärdigt regeringsalternativ. Att hon har en tyngd kring foten i form av Wetterstrand, Eriksson och Ohly hjälper inte till.
Chansen att hon kommer att avgå före nästa val är dock försvinnande liten. Hennes förtroende är ännu inte kört i botten så till den milda grad att någon kommer att kräva det offentligt. När läget börjar bli allt för akut kommer nästa val att vara för nära.
Det är bara att pusta ut, att Sahlin sitter kvar är troligtvis helt lysande för Alliansen.
Ukraina, EU och Ryssland
10 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar