Flopp?

DN har idag en artikel om huruvida bloggen är en flipp eller flopp. Kontentan av artikeln är att bloggen har floppat som politiskt kommunikationsverktyg. Till viss del har de rätt, bloggarna läses av ett fåtal. Ofta en initerad grupp som gärna läser något som bekräftar ens egen världsbild. Debatten förs av en liten klick människor både via bloggen och kommentarerna.

DN glömer två saker. Den första är att de som skriver, läser och kommenterar uppenbarligen får ut något av det, annars borde de väl rimligtvis sluta. Den andra är att den svenska politiska debatten i allmänhet förs av en liten klick insyltade människor. Gissningsvis är det ungefär samma människor som läser DN:s ledare och debattsida varje dag som finns i bloggvärlden...

I Haparanda

Jag befinner mig just nu nästan så långt nordöst i Sverige man kan komma, nämligen i Haparanda. Har tillbringat dagen på Tornedalsskolan och också hunnit med ett besök på "Station" Ungdomarnas hus här i Happis.

Precis som namnet antyder är huset en gammal station. Byggnaden är enorm och skrönor antyder att ritningarna kom fel, det hus som byggdes i Haparanda skulle egentligen byggts i Helsingborg. Inte en helt otrolig historia.

På ena sidan av huset går de svenska tågen (idag bara godståg) på den andra sidan går de finska. Därav den roliga bilden ovan.

Rättvänd

Jag prövar en gång till...

Uppdatering: Efter mycket om och men, har jag nu fixat till bilden... Jag skyller på att något är fel på min telefon.

Höst i Värmland

Snart ska jag åka till Sunne för att prata på CUF värmlands höststämma. Först passade jag dock på att lufta mammas hundar. På bilden poserar Birk. Det är ganska skönt med höst, trots allt.

Simzar i kläm

En gång i tiden skapades människan. Huruvida det var gud eller evolutionen som åstadkom detta mirakel lägger jag mig inte i, det får andra bråka om. Människorna blev i alla fall fler och fler, de började bosätta sig i små grupper, så småningom byggde de hus, efter många år började människorna inse att vissa typer av strukturer, regler och system var ganska bra. Det gjorde livet enklare.

Dessa strukturer, regler och system blev ganska snart till lagar och institutioner. Fortfarande var syftet att göra människors liv enklare. Toppen, men när ytterligare en tid hade förflutit drabbades människosläktet av en smula hybris. Att bygga institutioner och stifta lagar blev så roligt att man inte riktigt visste när man skulle sluta. Till sist blev systemen viktigare än de människor som levde i dem.

Simzar Parvandi har kommit i kläm på grund av vår svenska regelfetischism. Hon är gift med en svensk man och har en dotter och ett barnbarn i som är Svenska medborgare. Nu ska hon utvisas till sitt gamla hemland Azerbajdzjan, orsaken är regler som säger att man normalt sett måste söka uppehållstillstånd från sitt hemland. Detta trots att det inte finns något Svenskt konsulat i Azerbajdzjan och alltså inget ställe att lämna in sin ansökan.

Simzar måste ta sig till Moskva och lämna in sin ansökan, sedan åka tillbaks till Azerbajdzjan och invänta svar, en process som kan ta år. Till saken hör att det finns en före detta make med i bilden, en man som efter år av misshandel nu har hotat att döda Simzar om hon återvänder.

Lagstiftarna insåg att detta var ett möjligt problem, lagtextens intention var aldrig att sätta någon i positionen som Simzar nu befinner sig i. Det går att läsa i förarbetet till lagen. Ändå är hon där – och ingen verkar kunna göra något åt saken.

Det finns en konflikt mellan rättstrygghet och lika tillämpning på den ena sidan, samt flexibilitet och människors unika situationer på den andra. Faktum kvarstår dock, Simzar riskerar att dödas om hon skickas tillbaks till Azerbajdzjan. I en demokrati borde rimligtvis människors liv vara viktigare än rigid tillämpning av regler.

Att bo med Jimmy och Frank

Gruppboende i Sjöstaden består just nu av mig, Frank och Jimmy, som är det senaste tillskottet. Vanligtvis funderar jag inte över det här med att bo med två killar, det har aldrig varit ett problem. Ikväll såg jag plötsligt uppenbara fördelar i att bo med tjejer.

Jag satt i godan ro i vardagsrummet, när jag hör följande konversation...

Frank är innne på toan, han skriker:
- Vi har en jätteäcklig toalett.

Jimmy Svarar:
- Jag vet.

Frank säger:
- Jimmy, du måste sitta ner när du kissar.

Jimmy svarar:
- Det är så jobbigt, då måste man ju lyfta på locket varje gång.

Frank säger:
- Du måste sitta, men du får inte låsa dörren.

Glöm inte den viktiga debatten

Hovrätten beslutade idag att fälla de åtalade stureplanskillarna, att kalla dem profiler känns lite som ett hån. Till skilnad från tingsrätten trodde man på hela den unga kvinnans berättelse.

Historien kan ni, en ung kvinna följer med två killar hem för att ha sex, någonting urartar och hon våldtas. Efter händelsen ringer hon SOS-alarm och berättar att hon har blivit våldtagen, att hon gång på gång hade sagt nej. Kort sagt gjorde hon allt hon borde ha gjort, utom att från början knipa ihop benen, tala om att hon var en fin tjej och att hon inte ville ha sex - alls.

I tingsrätten verkade det bara finnas två typer av alternativ, allt eller inget. Om man vill först, men sedan ångrar sig, finns det tydligen en point-of-no-return. Har man passerat den är det ok för två killar att brutalt sätta på en 19-årig tjej tills hon är så sönderslagen att en gynekologisk undersökning inte kan genomföras utan att kvinnan sövs ned.

Hon är lika gammal som min lillasyster, 19 år.

Silbersky tycker att domen, som man kan läsa på SvD.se är konstig, de åtalades advokat var säker på en friande dom och snart rasar nog bloggdebatten igång.

Debattera gärna vårt rättssamhälle och debattera gärna mediadrevet mot ännu inte dömda personer, men glöm inte den andra debatten. Om varför våldtäkter förekommer, debatten om domstolsväsendets objektivietet eller debatten om könsroller.

Glöm framförallt inte debatten om kvinnors sexualitet. Det måste vara ok att ragga, att ta med sig en kille hem och att dricka sig redlöst full. Att bjuda ut sig på krogen, att ha utmanande kläder, att vilja knulla och att vara kåt. Det måste vara ok att att gör allt det där, men att ändå kunna säga nej. Det finns inget "skylla sig själv" i ett våldtäktsmål.

Läs gärna Hanne Kjöllers ledare på ämnet i dagens DN. Jag kan inte säga det bättre själv.

Gör om - gör rätt

Tro inte på allt du läser i tidningarna. Det känns som en grundläggande förutsättning för att behålla någon form av kritiskt granskande intellekt. Ändå är det lätt att tro på saker man läser. För lite drygt en vecka sedan skummade jag igenom den DN debatt där Nuder och Sahlin presenterade sin skuggbudget.

"Antalet långtidsarbetslösa ungdomar har stigit med över 300 procent under den moderatstyrda regeringens första år."

Sättet att resonera är helt sjukt ohederligt. Idag hittade jag lite käcka AMS-siffror över arbetslösa ungdomar 18-24 år (den sista raden är samtliga unga arbetslösa, alltså inte bara långtidsarbetslösa). De illustrerar det vansinniga i resonemanget ganska bra.

I socialdemokraternas sverige löste man problem ungefär så som jag gör när jag städar. Jag sopar det oönskade under mattan. För sossarnas del innebar detta massiva förtidspensioneringar, samt en hel uppsjö värdelösa AMS-åtgärder som inte ledde till något jobb. Dessutom valde man att redovisa statistiken på ett eget sätt, som gjorde att den såg betydligt lägre ut än i övriga europa. Om problemet inte syns i statistiken - då finns det inte.

Idag syns problemet i statistiken, då hävdar man att regeringen har misslyckats. Man blir lite matt. Om vi struntar i sifferexercisen och flyttandet mellan kolumner ett tag kan vi konstatera att 8692 långtidsarbetslösa ungdomar har fått ett jobb sedan Persson fick kicken av svenska folket.

Kort sagt kan man säga att det är ungefär som när mamma hittde allt det jag hade sopat under mattan, jag fick en ordentlig utskällning, jag fick göra om och jag fick göra rätt. Den nya Regeringen gör om, och nu blir det förhoppningsvis rätt.

Sagan om Harry Potter är all

Bloggen har varit tyst ett tag, det beror främst på att jag har tillbringat helgen i den fantastiska staden Paris. Visserligen var helgen lite som i en saga, men så fort jag kom hem igen var jag tvungen att avsluta en annan saga. De sista sidorna i den sjunde boken om Harry Potter.

Jag ger inte mycket för häxor, trollkarlar, hobbitar, eller annat oknytt, jag är inte religiös och tror inte på spöken. Med andra ord var Harry Potter utdömd från början. Efter mycket mutter läste jag ändå den första boken för ett par år sedan. Efter ett par sidor var jag fast och sedan dess har Harry, Hermione och Ron hållt mig i ett oförklarligt grepp.

Helt sjukt, det är barnböcker, det är barnböcker, det är barnböcker, har mitt mantra varit medan jag plöjt mig igenom sida efter sida. Det hela kulminerade i förra boken, om halvblodsprinsen, då tårarna sprutade under en tågresa mellan Stockholm och Karlstad. Pinsamt. Efter denna lilla incident har jag slutat läsa Harry Potter i offentlighetens ljus.

I Potters värld finns ont och gott, men inte svart och vitt. Vem som är hjälte och vem som är skurk är aldrig riktigt självklart. Hur det ska sluta vet man inte förrän sista sidan...

Detta är ingen blogg om barnböcker och därför ska jag inte bli långrandig men jag vill gärna slå fast att JK. Rowling är värd varenda krona hon tjänat. Att hon nu är rikare än Englands drottning känns helt rätt. Sagan om Potter är all, det känns lite tomt.

100% jag

I morgon kväll 18:00 kan man chatta med mig på CUF:s MSN. Jag lovar och svär att personen i andra änden kommer att vara jag - ingen annan.

Om man vill chatta med mig gör man det genom att lägga till kontakten cuf@centerpartiet.se på sin egen MSN.

Om att skjuta ekorrar och spränga utedass

En kompis tipsade mig om denna hysteriskt roliga insändare från Borås tidning, införd den 4:e september i år. Gustav Abrahamsson, 40-talist, talar om hur saker och ting var på den gamla goda tiden.

"När min far låg i beredskapen under kriget då fick dom äta barkstuvning. Inte frågade dom efter sushi eller kebab. Men nu skall ungarna ha coca cola och pizza och hamburgare och sprutgrädde och allt möjligt amerikanskt skräp. Inte rör de på sig heller, sitter och glor på TV och datamaskiner. Undra på att de ser ut som gödsvin. När vi var barn då var vi ute i friska luften och pallade äpplen och sköt ekorrar och småfåglar och sprängde utedass. Då hade man kul, det har inte ungarna idag."

Hela insändaren hittar du här.

Vidrigt och irriterande

Det finns stora och små saker att bli upprörd över. Dagens stora sak är de vidriga abortlagstiftningarna i Nicaragua som hittills har kostat 81, mestadels mycket unga, kvinnor livet. Påven tycker att lagarna är jättetoppen - vidrigt.

Dagens lilla sak att riksdagen på sin hemsida annonserar ut en debatt om "utförsäljningen" av de statliga bolagen. Det är ingen rea det är frågan om, det är en försäljning, ingenting annat - irriterande.

Poliserna får betala satsning ur egen ficka!

Ingen förlorar på att man slopar jobbskatteavdraget eftersom arbetslöshetsavgiften tas bort. Ungefär så sa Pär Nuder idag när han presenterade socialdemokraternas budgetmotion.

Nuder ljuger. Dagen på jobbet har gått åt till att granska budgetmotionen och att räkna på de skattehöjningar som sossarna föreslår. Grupper med låg arbetslöshet och låga löner drabbas hårdast. Bland annat får poliser en skattehöjning på 430 kronor i månaden med Sossarnas politik.

Landets ungefär 16 000 poliser får alltså en årlig sammanlagd skattehöjning på 81 miljoner kronor. Därmed finansierar de ur egen ficka tre fjärdedelar av socialdemokraternas satsning på polisen i budgeten. Fiffigt Nuder!

Grattis Sverige, VPK har presenterat sin budget

Idag presenterade vänsterpartiet sin budgetmotion för 2008 - en tjock lunta med en skön blandning av planekonomi och ren galenskap.

I stort sett alla löntagare kan förvänta sig en skattehöjning på minst 1000 kronor i månaden, eller med andra ord nästan 12 000 om året - och här gnäller människor om koldioxidskatten som innebär en ökad kostnad på ett par hundralappar varje år. Grattis alla Sveriges lågavlönade!

Behovsanställda och timanställda är i mycket stor utsträckning kvinnor, därför väljer vänsterpartiet att höja deras arbetsgivaravgift. Man väljer också att fördubbla arbetsgivaravgiften för ungdomar, samt att avskaffa nystartsjobb och nyfriskjobben. Vad får man då istället? Jo, vänsterpartiet återanvänder den gamla hitten plusjobb! Grattis alla kvinnor, unga, sjuka och långtidsarbetslösa.

Eftersom vänsterpartiets budget saknar all form av jobbskapande politik väljer man istället att anställa 150 000 personer i offentlig sektor. 75 000 av dessa ska vara från "kvoten" öppet arbetslösa. Med statens långa arm går det mesta att lösa smidigt! Grattis till din plånbok, notan blir minst 30 miljarder, vilket förmodligen kommer att betalas med höjd kommunal och landstingsskatt.

De är ganska kreativa, vänsterpartisterna, bland annat föreslår man att statens ska bygga 40 000 nya lägenheter. Detta ska finansieras med en fond på 100 miljarder, men den behöver inte belasta statsbudgeten, den får nämligen Riksgälden betala. Till sist kan man bara gratulera statsapparaten som nu tillåts växa obehindrat, vänsterpartiet ställer sig nämligen "avvisande till systemet med utgiftstak".

I natt kommer jag att dröma mardrömar om ett vänsterpartistiskt Sverige.

Förkrossande seger för centerpartiet

Sporrad av de enorma framgångarna i Lidingöloppet anmälde jag mig tillsammans med Andreas och Per på jobbet till riksdagsmästerskapet i löpning. Denna årliga tävling avgörs i tre klasser och i lagtävling räknar man den sammanlagda tiden.

Kort sagt kan man säga att segern är centerpartiets - i alla klasser. Inte på grund av vår totala överlägsenhet utan på grund av de andra partiernas slapphet. Vi vann nämligen på walk-over eftersom loppet bara hade tre anmälda, jag, Per och Andreas.

I ett försök att jaga upp de andra på banan skickade jag ett mail till samtliga ledamöter och kanslier med en inbjudan om att åtmindstone tävla om silvermedaljen. Reaktionerna blev minst sagt blandade. En socialdemokrat skällde ut mig efter noter och en folkpartist skickade ett spydigt mail som inte ska återberättas. Antalet anmälningar från andra partier förblev dock noll och loppet ställdes in.

Konsten att reta människor

Det verkar inte finnas några gränser över hur irriterade människor kan bli över fenomenet stureplanscentern. Ta två ord, stureplan och det gamla träiga centern, sätt dem tillsammans och du får uppenbarligen en mycket het potatis. Ledarskribenter i hela vårt avlånga land har löpt amok över denna lilla lokalavdelning och upprörda känslor har svallat.

När det nu avslöjas att man kopierat konceptet i Göteborg skräder inte människor på orden, läs gärna kommentarerna till detta inlägg på politikerbloggen.

Det är märkligt att Centerpartiet är det enda parti som inte tillåts ha en politik både för stad och landsbygd, om vi så mycket som sniffar bensinångorna i stadsmiljön så ska vi straffas å det hårdaste. Opinionen blir rasande och landsbygdsväljarna känner sig genast överkörda.

Värt att notera i denna debatt är att Centerpartiet fortfarande har fler medlemmar i norra klarälvdalen än innanför Stockholms tullar. En och annan sosse kan fortsätta att sova gott om natten.

För övrigt har upphovsmannen till all denna ondska gått tillbaks till sin gamla blogg, http://federley.blogspot.com