tisdag, februari 05, 2008

Tiden går i otakt

Det är andra dagen på jobbet och jag tog bussen till Bollnäs via bland annat den lilla orten Arbrå. När man åker igenom någon liten bruksort hemma i Värmland får man ibland känslan av att tiden stannade runt 1970. När industriernas gyllene era var på upphällningen dog också mycket av bygden, men betongen är kvar. I Arbrå fick jag samma känsla, med skillnaden att klockan verkade ha stannat på 1950. Gamla skyltar och tomma fönster.

Det slog mig att tiden ibland går i otakt, rytmen behöver inte vara statisk men kalendern kan definitivt vara 2020 på ett ställe, 1950 på ett annat och 1970 på ett tredje. Det behöver inte ens handla om funkishus, 50-talsskyltar eller betongkomplex. Det kan lika gärna vara sitta i mentaliteten.

Det finns fler ställen i världen där tiden går i otakt.

I kväll avgörs det kanske. Nästa Amerikanska president kan vara en vit medelålders man, en vit kvinna, eller en svart man. Nutiden har äntligen kommit ikapp USA.

SvD rapporterar idag om två systrar från Iran. De ska stenas till döds för sitt umgänge med två män. Medeltiden har ännu inte lämnat Iran.

2 kommentarer:

bassem sa...

Hej du!

Jo, visst är det sjukt det som händer i Iran. Dessutom försöker man hela tiden göra kopplingar till islam vilket bara befläckar religionen ännu mer. Du är välkommen till Malmö, vi har inte mycket av industrierna kvar, men miljoprogrammen blomstrar ;).

Elin sa...

Ett otroligt tankvärt blogginlägg som fick mej att känna rysningar i kroppen. Dina reflextioner är så sanna och så ouppmärksammade.
Mycket bra skrivet Marie!