lördag, mars 17, 2007

Grattis!

Det tog bara 118 år, nu har socialdemokraterna fått sin första kvinnliga ledare. Fortfarande är 79% av alla styrelseledamöter och 87% av förbundsordföranden i LO-förbunden män.

Lycka till Mona!

8 kommentarer:

Anonym sa...

Alltså, gång på gång hakar du upp dig på hur många x-kromosomer folk har? Jag tycker det är lite sexistiskt och inte så lite oliberalt. Se till hennes kommande gärning istället.

Marie sa...

Jaja, nickersson, man ska inte kasta bajs i LO-borgen heller. Jag är mycket medveten om att jämställdheten i styrelser rent generellt är under all kritik.

Men om vi nu ska diskutera fackförbund kan man konstatera att 1985 fanns INGA kvinnor i LO:s styrelser, under samma år var 20% av SACO:s styrelseledamöter kvinnor samt 15% av TCO:s. Idag har TCO 67% kvinnor i styrelserna och SACO har 56% kvinnor i styrelserna. I SACO:s fall är detta extra intressant med tanke på att medlemsfördelningen mellan könen är 50/50. Kvinnor är alltså något överrepresenterade.

Peter Olevik Dunder sa...

56% kvinnor hos SACO är ännu inte rediskriminering även om könsfördelningen är 50/50. Några procents diff är helt naturlig, se bara på hur grovt lagstiftaren tagit till när män/kvinnor upphör att räknas som underrepresetnerade vid 40%... Nåja, det viktigaste är inte jämställdhet utan jämliket vilket även innefattar andra aspekter än kön.

Marie sa...

I LRF:s förbundsstyrelse är 40% kvinnor, dvs 60% är män. Hur det står till på lokal nivå har jag inga siffror på, men du kan säkert ringa LRF och fråga.

Anonym sa...

Marie, detta blev längre än vad jag hade tänkt. De' bidde en brain storm; var tålmodig. Säg till om jag blir långrandig; det är din blogg :)

Det är ju faktiskt intressant att tänka på könsfördelningen inom SAP's olika lager institutioner (partiet, SAP, LO, arbetarekommunerna, vad annat som finns...) då socialdemokratiens förespråkare så aktivt propagerat jämlikhet. Det fördes ut som så viktigt att den nya partiordföranden skulle vara kvinna att det var förutbestämt inom många cirklar, från partistämmor, olika blogger, etc.
Då blir det speciellt intressant att beakta att männen dominerar inom LO.

J&A för upp idéhistorisk granskning från 30-40-talen. Det har man väl till stor del gjort? Det är ingenting som sopats under mattan väl? Men om Centern, gamla Bondeförbundet, inte har gjort upp med sitt förflutna borde de göra det. Annat gammalt som förts ut är socialdemokratiens rasbiologiska institut och medlöperi under WWII, Myrdalarnas galenskaper om barnskötsel, sympatier med nazister och kommunister från olika partier, mörkande av olika ageranden...finns det mer ska det ut. Det var inte förrän på senare år jag fick reda på det den grymma historien om norrbottningarna som försvann/fängslades i Sovjet eller om baltutlämningen eller om Sten Anderssons försvar av Sovjets anspråk på Baltikum. Tack och lov för internet!

Men jag föreslår att man också granskar socialdemolraternas agerande under deras senare vakt, speciellt närmare 60-70-talen, i detalj. Man vet ju mycket om hur svenska ledare ställde sig på diktaturers och terrorgruppers sida under 60-70-talen; de gamla inom partiet vill inte tala om det nu. Man ställer sig helt oförstående till kritik. Man går under illusionen att man handlat med goda avsikter. Självgodheten råder. När Sten Andersson gick bort skrevs det uppskattande om hur han hade agerat för att få USA och FN att acceptera PLO som en grupp man kan förhandla med. Han kom med de ord Arafat skulle säga för att få honom accepterad. Vi vet hur det gick med det.

Vi vet att svenskt stöd gick till korruption och terror. Svenskt internationellt stöd (liksom andras)har ofta slagit slint och gått till fel fickor av okunskap, naivitet eller what-have-you, men att man inte hade insikt om vad PLO stod för i internationell terrorism är omöjligt att tro; allmänheten visste vad gruppen var inblandad i. Svenska ledningen måste ha vetat men stödde ändå. En aspekt som nu sedan murens fall är allmän vetskap är ju också hur PLO sponsrades av sovjetblocket. Allt detta och svenska ledningens insikter blir då angeläget att reda ut.

Kan en kommission tillsättas för att undersöka statens handlande under naturkatastrofer kan sannerligen en kommission tillsättas som granskar svenskt agerande under den tid Sveriges utrikesminister stod pinsamt nära en av modern terrorisms fanbärare.

Med tack till J&A för tanken om idéhistoriken.

A-K

Anonym sa...

Antar J&A, att PLO's olika dåd bara var fint med dig? Att du är nöjd med att Sverige stöttade en vidrig grupp? Då kan du ju vara glad över gruppens och dess undergruppers massakrar, bussprängningar, flygkapningar och avrättnignar av olympiska deltagare på 70-talet. Du kanske är för ung att minnas. Ingen stämpel eller icke-stämpel i världen kan ändra vad PLO sysslade med på den tiden när svenska ledare gav gruppen legitimitet. Man undrade vad i herrans namn de sysslade med.

Vad Israel än gjort av misstag och/eller övergrepp i försök att stoppa raketterrorn och självmordsterrorn (som PM är skyldiga att stoppa) och under hezbollahkriget i somras ändrar det inte faktum att Sverige borde ha hållit sig från att liera sig med massmördare.

Du borde f.ö.låta informera dig om hur apartheid verkade i Sydafrika. Apartheidjämförelsen har blivit totalt "debunked".

Marie sa...

Jorden och Arbetaren. Jag har ingen aning om det stämmer att Centerpartiet inte öppnat sina arkiv. Givetvis borde man i så fall göra det.

Anonym sa...

He, he. jo, jag är nöjd med de grupper som följer partisan regler för "proper code of revolutionary conduct". Ministrar, militärer och kollabratörer är legitima måltavlor. Mest har jag haft utbyte av folkfrontare.
Israel är en apartheidstat, vad gäller passlagar, etnisitetsperspektiv, gränspolitik, tortyr-övergrepp-rättsstatlig frånvaro i myndighetsutövning.
/jorden och arbetaren