Vill du också byta regering?

På www.orangeabandet.se kan du hämta koden till ett virtuellt orange band.

Roligaste bilden idag hittade jag på Erik Hultgrens bildblogg... Ett gott skratt förlänger livet.

Total politik make-over

Igår fick vi storfrämmande på jobbet. Stefan Tornberg från Norrbotten dök upp på lunchen, läs om hans mycket annorlunda dag i den stora staden här.

Namninsamling till stöd för de arbetslösa ungdomarna

Efter 12 år av socialdemokratiskt styre står idag 146 000 ungdomar utanför arbetsmarknaden. Det är fler än vad som bor i Linköping, Sveriges femte största stad. Men vare sig socialdemokraterna eller LO verkar inse att det här är ett problem. Centerpartiet uppmanar alla som stödjer kampen mot ungdomsarbetslösheten att skriva på detta upprop.

Namninsamlingen kommer att överlämnas till arbetsmarknadsminister Hans Karlsson (s).

Skriv på här

Små fel och gigantiska misstag

– Man kan påstå att vi har gjort en felaktig bedömning eftersom vi ska vara säkra på att de som avvisas inte riskerar att utsättas för tortyr, dödsstraff eller annan kränkande behandling, säger Marie Andersson, pressansvarig på Migrationsverket.

Så säger Marie Andersson om att Shabbir Rizvi sköts ihjäl på en gata i Pakistan. Shabbir utvisades ur sverige, trots uppenbara hot mot hans liv och nu visade det sig att oron var befogad. Man har gjort bort sig, men det handlar inte om att köpa Toblerone med fel kreditkort, eller att man druckit för mycket sprit. Det handlar om människors liv.

Tänk om man vid den svenska gränsen kunde möta flyktingar med frågan, - Hej! Vad kan du? Vad vill du ha hjälp med, vad vill du göra och vad vill du jobba med? Tänk om man kunde utgå från att så många som möjligt skulle få stanna. Tänk om man kunde ta vara på människors möjligheter och se deras potential. Tänk om en människa med ett dödshot hängande över axlarna kunde få stanna i sverige.

Var utkräver man ansvar?

SSU byter namn?

Ta er en till på www.ssu.se, läs ett par artiklar och tänk på språkbruket... Någonting har hänt. Termen SSU:are verkar vara bortraderad och istället ersattt med formuleringen "unga socialdemokrater"

Skvaller brukar aldrig nå fram till mig, men just i detta fall har djungeltrumman trummat högt nog. Ryktet lyder att ordet SSU:are är så befläckat att man beslutat sig använda ett annat ord. Kanske borde ett namnbyte vara på sin plats? SSU kommer nog att vara förknippat med fiffel och båg ett bra tag till.

Ruslana i Ukrainas parlament

Schlagerdrottningen Ruslana, är uppenbarligen inte bara väldigt snygg och duktig på att sjunga. Efter förra veckans val i Ukraina står det klart att hon tagit en plats i parlamentet för Viktor Jusjtjenkos parti.

-Människor med sovjetiskt tankesätt kan inte göra livet i Ukraina modernt.

Citat av Ruslana, hämtat från svt.se. Det känns skönt att vissa människor faktiskt har kommit till den insikten, nu är det upp till bevis för den nya regeringen. Demokratin kan inte tas för given, ens om man en gång vunnit tillbaks den genom en orange revolution.

Krossad ruta och äckliga ägg

Igår bloggade jag om "Förenade arbetares" demonstration och om den hotbild den medförde för vår riksorganisation. Jag trodde faktiskt inte på allvar att något skulle hända. Jag var nog lite naiv kanske. Inga brandfacklor hade kastats in genom brevinkastet, det enda som simmade där var dagens tidning. Däremot var fönsterrutorna fulla med ägg, dessutom var en ruta krossad.

Jag undrar om detta är syndikalisternas version av revolution, eller kanske utomparlamentarisk påverkan. Om vandalisering är ett legitimt sätt att påverka i den värld de vill skapa, då hoppas jag att de kan stå för det, annars är de välkomna tillbaks för att torka upp äggen.

Gamla ägg är jäkligt äckliga, rutor är dyra att laga och jag är förbannad, men det är väl antagligen en del av syftet.

En käck morgonblogg

Klockan är 07.50, jag har lagt i tre tvättar, läst DN, sitter och äter mammas marmelad med rostat bröd och sippar på en varm kopp kaffe! Snart ska jag ta en vända förbi gymmet... Det är en äkta tysk tvättmedel/frukostflinge/kinderägg-reklam-morgon.

Lugn, ni som känner mig, jag har inte fått en personlighetsklyvning. Den nakna sanningen är den att jag hade inga kläder, vilket är dumt när man ska ut och resa i tre dagar. Den enda tvättiden som fanns kvar var kl 07.00, jag dricker pulverkaffe och mammas marmelad var det enda som fanns i kylskåpet. Men jag tänkte faktiskt gå till gymmet - om jag orkar.

Läste i DN att var femte student är fattig. Ingen större skräll, med enkel lågstadiematematik är det ganska lätt att räkna ut hur mycket en genomsnittlig student har kvar i plånboken. Problemet är bara att det är svårt att göra något åt sin situation, om du jobbar för mycket får du sänkt bidrag, vilket innebär att du antingen måste jobba väldigt lite, väldigt väldigt mycket, eller ingenting alls. För de flesta blir svaret att de inte jobbar alls, vilket innebär att de förlorar värdefull arbetslivserfarenhet.

Nu ska jag ta ut tvätten.

En hink med vatten

Idag gick jag från jobbet klockan 18.00, inte av egen fri vilja, utan därför att både Säpo och chefen mer eller mindre krävde det.

En organisation som kallar sig Förenade arbetare hade kallat till en demonstration i sympati för den franska generalstrejeken. Demonstrationen vände sig även mot centerpartiet och i pressmeddelandet hävdades bland annat att:

"Arbetsgivarna i EU har en plan för hur arbetsrätten del för del ska monteras ner. Samma förslag dyker upp samtidigt i olika länder. Idag är det anställningsskyddet som ska skotas, i morgon strejkrätten."

Farhågor fanns att demonstrationen skulle ta vägen förbi Stora Nygatan 4 där vår riksorganisation är placerad. En piketbuss placerades utanför porten och under brevinkastet fick vi rådet att ställa en hink med vatten. Så att eventuella brandfacklor inte skulle ta sig.

Vi har lagt ett förslag som skapar fler jobb åt unga människor. Ni får vara förbannade, ni får tycka illa om oss, ni behöver inte rösta på oss, ni är fria att uttrycka era åsikter och ni får till och med kalla mig för borgarbracka. Men någonting är snett när vi måste ställa en hink med vatten under brevinkastet och när jag faktiskt känner mig hotad för att jag är centerpartist.

Gudrun och jag

"Arbetsgivarna ser en kvinna i trettioårsåldern som ett riskprojekt, en potentiell barnaföderska, medan en jämngammal man ses som en karriärklättrare"

Så säger Gudrun Schyman till DN. Jag är beredd att hålla med.

Frågan om föräldraförsäkringen är en het och svårsmält potatis. Faktum är dock, att detta är den enda försäkring som inte är individuell. Dessutom tas över 80% av föräldraledigheten ut av kvinnor.

Jag delar Gudruns analys om att detta är ett fundamentalt jämställdhetsproblem. Jag tror även att detta är en av de bidragande orsakerna till att kvinnor tjänar mindre än män. Med mindre arbetslivserfarenhet kan du inte heller kräva lika hög lön. Ur ett liberalt perspektiv är inte familjen samhällets grundbult, utan individen. Ett liberalt synsätt borde inte vara att försäkringen till faller mamman och pappan gemensamt, utan att den tillfaller dem båda - separat.

Ja, jag ser problemen för enmansföretagare, ensamstående etc, men problem är till för att lösas, eller?

Egna misstag och andras fel

Det var egentligen bara en tidsfråga, men nu har hon avgått, Freivalds. Nedsläckningshistorien var bara den sista droppen - som ledde till en rejäl bakfylla.

Politiker måste lära sig att ta ansvar för sina handlingar. Det är lätt att skylla på media, eller kanske på en slapphänt tjänsteman. Ibland svider det, men det kanske man får ta.

Nu satsar jag mina pengar på Jämtin som utrikesminister... Hoppas bara att vi slipper dras med Bosse under en längre tid.

Over and out - från Sollefteå.

Ingen revolution än

I dagens Sifo, publicerad i Svd, får kategorin "övriga" endast 2,8% av rösterna. Syndikalisternas revolution verkar inte vara nära, eller vänta, det kanske inte är meningen att man ska rösta på det osynliga partiet, de kanske ska ta över ändå...

Besök av s-studenter

Idag skulle S-studenter vara lite roliga. De ringde och meddelade att de har köpt en biljett till Maud, tur och retur Paris. De tänkte komma och lämna över biljetten med kvällspressen i släptåg.

Vår riksorganisation slet häcken av sig och på 40 minuter ordnade vi ett bildspel över ungdomars arbetslöshet som vi projicerade på väggen, vi köpte croissenter, samt en enkel biljett till Degerfors den 1:a maj. Degerfor(s) har sveriges högsta ungdomsarbetslöshet med 23,3%.

Biljetten var utställd till Göran Persson men överräcktes till Magdalena Streijffert, s-studenternas ordförande, som lovade att skicka den vidare....

Läs mer på www.cuf.se eller i Aftonbladets papperstidning från 2006-03-18

Utmanad...

Med tanke på den senaste tidens debatt här på bloggen tar jag mig gärna an kulturbloggens utmaning om att se någonting poitivt i motståndarnas idéer. Just idag tänker jag helt krasst definiera motståndare som vänster. Det behöver inte alltid vara så, men jag orkar inte skriva en hel uppsats, så jag smalar ner begreppet lite.

Jag tror att många politiker verkligen brinner sina idéer. Vänstern kämpar för de svaga i samhället och även om jag inte är överens om metoderna, så sympatiserar jag med målet. Många lokala vänsterpartister och sossar engagerar sig i flyktingfrågan, det är ett äkta engagemang.

Sossar tenderar att ha en ganska balanserad världsbild, världen är inte alltid svart eller vit, det är rätt skönt att i alla fall vara överens om det.

Miljö och jämställdhet är två otroligt viktiga frågor. Miljöpartiet är rätt bra på båda (och inte att förglömma - Fi) Det är faktiskt ganska bra att de finns, ibland. Precis som ungdomsförbunden behöver vara en blåslampa i häcken på moderpartiet behöver de vara en blåslampa på oss andra.

Det finns ingen som vill ha en fattig värld, där människor svälter, miljön är förstörd och män har all makt. Skillnaden är hur vi vill lösa problemen.

Många arga människor

Många har visat sin debettvilja och sitt öppna sinne genom kommentarer som:

"In your face borgarjävlar!"

"En spottloska i ögat på alla yrkespolitiker som tror att de har patent på att bestämma!"

"Ni borgare har i stort sett all media, alla pengar, snuten, staten och till och med den officiella "arbetarrörelsen", dvs klassförrädarna LO & sossarna, på er sida..."

Eller min personliga favorit...

"Era skattepengar i våra organisationer och era kulor i våra gevär!! HAHAHAHAHAHAHAHA!!!"

Kommentarerna har drällt in, ska försöka att förklara mig. Jag har aldrig ifrågasatt svt:s omröstning - Petter vann, rätt och riktigt. Jag har min fulla demokratiska rätt att tycka att det är synd. Jag är förbannad och upprörd, det är delvis mina och dina pengar som nu försvinner till en organisation jag inte sympatiserar med.

Det är en aning skrämmande, precis som någon skrev, och ja, det är nog dags att vi kavlar upp ärmarna. Det är möjligt att detta är ett underkännande av de politiska ungdomsförbunden, i så fall bör vi ta till oss av kritiken, snabbt som tusan. Jag vill verkligen inte lämna över sverige till utomparlamentariska grupper.

De bland kommentatorerna som tror att revolutionen är nära borde nog ta sig en funderare. Även om röstetalet sjunker så är det fortfarande runt 80% som faktiskt röstar, att lägga sin röst måste väl ändå ses som ett accepterande av demokratin.

Vem ska göra revolution? Det lilla fåtal som är kvar, hur ska de lyckas göra det utan våld? Vem gynnas av det och varför ska fåtalet bestämma över majoriteten? Hade svenskarna velat leva i Petters samhälle hade de låtit bli att rösta i riksdagsvalet, det gjorde de inte, men en hel massa syndikalister röstade uppenbarligen under toppkandidaternas final.

Det osar av förakt bland vissa av kommentarerna. Ett förakt för de som tjänar pengar, för de som anställer andra och ser till att andra faktiskt får en lön. Ett förakt mot de som betalar mängder med skatt -till vår gemensamma sektor. Det är synd.

Röde Petter tar priset

Japp, nu var den avslutad. Finalen i toppkandidaterna, fast jag kan inte påstå att det var en toppkandidat som vann. Den enda vinnaren i denna såpa är syndikalistiska ungdomsförbundet som nu är 100 ooo kronor rikare - grattis. Ett marxistiskt bokförlag samt en fildelningssajt har också fått del av kakan -grattis ni också.

De största förlorarna är skattebetalarna som nu har slängt bort 250 000kr på en organisation som kallar både riksdag och polis för demokratiska missväxter. Funderar på hur svt ska motivera utbetalningen av pengarna.

På svt:s kampanjsajt för fri television kan man läsa följande:

"... vi får ta ställning. SVT är faktiskt skyldiga att värna: "det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet". Det står i radio- och tv-lagen. Det betyder att vi ska ta ställning och verka för demokratin."

Jag stannar där. Nu ska jag gå och vara arg ett tag.

Schlagerallians med vittring på guld

Oddsen för att Carola skulle vinna lördagens deltävling i melodifestivalen var 1.01. Att kristdemokraterna ska vinna höstens val är kanske lite mer av en högoddsare. Ändå dristar jag mig till att påstå att Göran Hägglund är Alliansens Carola. Det står en aura av nykristenhet runt dem bägge, trots att Hägglunds popularitet ännu inte skjutit i höjden på samma sätt som Carolas så är den på uppgång. Hans framträdanden kan var både roliga och gripande, nästan som att bli fångad av en stormvind.

Göran Hägglund är lite av främlingen och frågan alla ställer sig är – vad döljer du för mig? I Hägglunds mörka ögon bor det en stor dos värdekonservatism, men även en hel del dolda djup. Hägglunds likhet med Carola torde vid detta lag vara bevisad, det spännande i kråksången är dock att även de andra Alliansledarna hade sina motsvarigheter i lördagens startfält.

Maud Olofsson, kvinnan från vidderna, kopplingarna till Sandra Dahlberg behöver knappast beskrivas ytterligare. Sandra Dahlberg direktimporterades från Klimpfjäll av Bert Karlsson. Maud Olofsson är visserligen inte uppvuxen på ett fjäll, men hon grävdes fram i Högfors och puttades till riksdagen av Fälldin. Sandra bor numera i Hagfors, byt ut ett a mot ett ö, sambandet är nästan skrämmande.

Liksom Dahlberg är Olofsson en hejare på att dansa. Hon är betydligt mer dansant än sina allianskollegor och svänger gärna sina lurviga både till Abba och Sven-Ingvars. Sandras låt i lördags hette ”Jag tar det jag vill ha”, ingen betvivlar väl att det samma gäller för Maud Olofsson.

Leionborg håller i taktpinnen för ett parti med många starka kvinnor. Marit Paulsson, Cecilia Malmström, Birgitta Olsson och Karin Pilsäter, för att bara nämna några. Givetvis drar man kopplingen till Günter and the Sunshine girls, en man omgiven av kompetenta kvinnor. Ärligt talat funderar man på vad han gör där, damerna verkar klara showen så mycket bättre på egen hand. Likheten med Leijonborg är slående.

Även Moderaterna har schlagertouch. Enligt deras senaste kampanj älskar man Sverige. Roger Pontare har samma tankar och uttrycker klar och tydligt att han aldrig sviker sitt land, men frågan är om man, efter kvällens framträdande, verkligen kommer viska hans namn.

Reinfeldt ser dessutom ut precis som Roger Pontare. Fru Filippa kan dock glädja sig åt att hennes man har aningen bättre klädsmak. Den dag Fredrik Reinfeldt kommer till en partiledardebatt utstyrd i en Pontariansk kreation kommer de hårt kritiserade röda slipsarna att framstå som en blygsam bagatell.

Roger Pontares låt hette Silverland, med en Schlagerallians vid makten är Sverige på väg att bli ett stolt guldland. Oddsen för ett maktövertagande börjar nu närma sig Carola-nivå. Även om Hägglund, Olofsson, Leijonborg, och Reinfeldt inte är lika glittriga som sina kollegor i melodifestivalen känns det tryggt att det är de som kommer att styra och inte vice versa.

Mörkande myndighet

Häromdagen kom det glädjande beskedet från arbetsmarknadsstyrelsen - Ams, att den öppna arbetslösheten sjunker. Enligt Ams beror detta på att antal platser i åtgärdsprogram har ökat.

Myndigheten erkänner sitt eget misslyckande, men sopar det samtidigt under mattan. Den öppna arbetslösheten har minskat, men antal personer i åtgärder har ökat. I verkligheten är det alltså ingen minskning, utan i bästa fall ett nollsummespel.

Arbetslösheten ska lösas med riktiga jobb. Inser inte byråkraterna på Ams detta kanske det är lika bra att avskaffa myndigheten. 70,2 miljarder fanns avsatta för arbetsmarknaden i regeringens budget för 2006. Pengarna behövs bättre på andra ställen. Kanske för att sänka skatter och underlätta för företagare, de skapar faktiskt riktiga jobb.

Ännu ett försök

Ledarförsök nr. 2

Det fräser i de orangea leden

I valet 2002 tog folkpartiet priset i klassen oväntade uppryckningar. Språktestfrågan blev en guldkalv och väljarstödet för folkpartisterna ökade med 8,7 procent. Detta innebar ett valresultat på 13,3 procent.

Idag är läget ett annat. Enligt senaste mätningen från opinionsinstitutet Demoskop har folkpartiet stöd av 9,3 procent av väljarna, alltså en minskning med fyra procent.

Demoskops undersökning publicerades i onsdags, samma dag presenterades en uppgörelse mellan socialdemokraterna och folkpartiet om hemlig avlyssning – buggning. Förslaget innebär att avlyssning ska tillåtas då man misstänker grova brott, med ett minimistraff på fyra år.

Det är inte konstigt att katten börjar riva när han hålls med svansen ett par centimeter ovanför vattenytan. I ett pressat läge måste man reagera. Folkpartisterna är givetvis medvetna om situationens allvar, de är även medvetna om att en politik med hårdare tag, mindre liberalism och större krav fungerade förra gången. Kanske fungerar det även detta val.

Folkpartiet framstår mer och mer som Alliansens bråkstake och bilden av en enig opposition har naggats i kanten. Kanske bör man ha lite is i magen, låta folkpartisterna hållas och istället fokusera på de frågor som det ändå råder enighet runt. För faktum kvarstår, även om det fräses och klöses i Alliansens orangea led, är osämjan så ofantligt mycket större i de rödgröna skarorna.