Dove vs. Axe

Nu kräks jag snart över Doves kampanj för "riktig skönhet" som terroriserar mig via Facebook. Visst, det är jättefint att vi tjejer får synas på bild precis så som vi ser ut. Fantastiskt. Men det hela blir en aning löjligt när man betänker att varumärket Dove ägs av Unilever, som också äger varumärket Axe. Där får tjejerna inte riktigt se ut som gud skapade dem.

Olofsson i talarstolen

Vice statsminister Maud Olofsson har äran att inleda mötet efter lunchen. Budskapet är klart;

”The declaration that we have signed today commits us all to immediate action. Let us not waste any more valuable time. Let us instead show the world, through our actions, that we mean what we say.”

Jag drack nästan kaffe med Påven

Påven och Khadaffi skyndade förbi caféterian där vi njöt av riktigt kaffe. Vi stod visserligen med en glasvägg samt en ansenlig mängd vakter emellan oss, men ändå - jag var tio meter från Påven. Det var nästan som att vi drack kaffe tillsammans. Det händer inte varje dag, eller överallt på jorden. Men när FN:s mat och livsmedelsorganisation, FAO, håller toppmöte i Rom är det möjligt.

FN:s första milleniemål tar sikte på stjärnorna och kräver att hungern ska vara halverad till 2015. Det ser inte längre särskilt ljust ut. Över en miljard människor kan inte äta sig mätta och de blir hela tiden fler. I Afrika söder om Sahara har antalet hungrade ökat med 12 procent, på bara ett år.

Orsakerna är många. Finanskris, naturkatastrofer, torka, spekulationer på världsmarknaden, krig och konflikter. Men oavsett orsak hade krisen inte behövt vara lika förödande om politiken hade förts annorlunda från början.

För att få mat i magen behövs någon som producerar råvarorna. Så länge vi inte lyckas producera näringsämnena på kemisk väg så kommer det troligtvis vara en bonde. Om du råkar vara bonde, och entreprenör, i ett land där förutsättningarna är kassa från början har du en rejäl uppförsbacke. Det kan handla om ett torrt klimat, eller ett klimat som ofta drabbas av översvämningar. Det kan handla om krig och konflikter som ödelägger allt du byggt upp. Om du är kvinna (vilket 80 procent av världens bönder är) så kan det handla om diskriminerande lagstiftning och i vissa fall traditioner som gör att du inte tillåts ärva eller äga mark. Eller att du inte har ett formellt jobb, och därför nekas lån på banken för dina investeringar, vilket drabbar ungefär 75 procent av världens kvinnor enligt UNDP.

Lösningen måste ske i två parallella spår. Det första handlar om action nu - se till att människor inte svälter ihjäl idag och i den nära framtiden. Behovet av humanitärt bistånd är på många platser akut. Den fruktansvärda bilden i denna artikel från DN säger mer än tusen ord.

Men i det långa loppet krävs något helt annat. 2050 kommer jordens befolkning att bestå av över nio miljarder människor. Matproduktionen måste då, enligt FAO, öka med 70 procent jämfört med dagens nivå. Om det ska bli möjligt krävs äganderätt, frihandel, demokratisk utveckling, överföring av effektiv odlingsteknik, och inte minst investeringar i utvecklingsländernas jordbrukssektorer. FAO hävdar att ekonomisk tillväxt i jordbrukssektorn har visats sig vara dubbelt så effektiv som tillväxt i andra sektorer för att bekämpa hunger.

Det finns en del att ta tag i, men tyvärr är det lättare att prata och att lova – än att faktiskt göra. Jag funderar på om Khadaffi och Påven kom fram till något klokt på det lilla mötet utanför cafeterian i FAO:s högkvarter? Troligtvis inte.

Jorden de ärvde

I morgon ska jag med stort nöje skutta iväg till bokhandeln och inhandla Björn af Kleens bok "Jorden de ärvde". Genom en artikel om boken i Dagens Industri stiftade jag nämligen bekantskap med ett nytt ord; fideikommiss. Vilket betyder ungefär "i heder anförtrott" och är ett sätt att låta en fastighet gå i arv endast mellan far och äldste son.

Lagen är, enligt Wikipedia, avvecklad och fideikommissen upphör då ägaren så att säga avgår med naturlig avgång. Dock finns, återigen enligt Wikipedia, ett antal undantag.

"Emellertid kan regeringen förordna att fideikommissurkundens bestämmelser ska fortsätta gälla om den finner att fideikommissegendomen har ett synnerligt kulturhistoriskt värde. Sålunda har regeringen beslutat om förlängning beträffande bl.a. fideikommissen Erstavik, Skokloster, Övedskloster, Ericsberg och Fullerö."

Men för tusan, borsta bort dammet, kasta monockeln, kavla upp tweedärmarna och kom ut i verkligheten. Att vi en gång i tiden hade ett system som untanhöll kvinnor och yngre syskon från att ärva sina föräldrars egendom bör vi läsa om i historieböckerna, inte bevara som en levande kultur.

Intentioner eller prestationer?

Det är ganska exakt ett år sedan jag var i USA för att delta på FN:s generalförsamling. Jag stannade en vecka extra för att få uppleva valrörelsernas valrörelse. Och tro mig, det var helt otroligt. Nu - nästan ett år senare - har mannen, myten och legenden Barack Obama fått Nobels fredspris.

Har han förtjänat det? Själv säger han såhär:

- Jag är överraskad och känner djup ödmjukhet. Låt mig dock fastslå att jag inte betraktar det som ett erkännande av min egen prestation, utan som en bekräftelse av amerikanskt ledarskap i strävandena att hjälpa mänskligheten.

När Obama vann valet fångade jag denna film med min halvtaskiga kamera mitt i centrala Washington.



Natten innan valet samlades hundratusentals människor på ett fält i Virginia för att lyssna på mannen som dagen efter valdes till president.

Naturligtvis kan man vara cyniker och kalla det masshysteri. Men känslan på plats var varken psykos eller hysteri, den var hopp. Det fanns en gigantisk vilja till förändring och en tro på att man hade hittat mannen som skulle kunna göra det omöjliga möjligt.

visade sig naturligtvis att mannen bara var en helt vanlig människa. Någon som stöter på samma komplexa politiska landskap och komplicerande omvärldsfaktorer som vilken annan politiker som helst, en man som dessutom säkerligen kan göra misstag och som är långt ifrån perfekt.

Men i tider när det mesta verkar gå åt helvete tog han hoppet på sina axlar. Han lovade att förändra världen, det är inte ett löfte av småskalig dignitet och det är definitivt inte något man åstadkommer i en grisblink.

Kort sagt: Det är snarare intentionerna än prestationerna som har fått Nobels fredpris i år. Men behöver det vara fel?

Jag tycker inte det. I alla fall inte när världens mäktigaste man har intentionerna att skapa bättre relationer med den muslimska världen, att underteckna ett nytt globalt klimatavtal, att avveckla USA:s två pågående krig, att stoppa förekomsten av kärnvapen, att avveckla fånglägret på Guantanamo, och att återigen göra USA till en drivande kraft i världssamfundet. Det kan faktiskt vara värt ett fredspris. Om inte annat så därför att han behöver all draghjälp han kan få.

Ständigt denna Anka

Jag ser henne varje dag. Till morgonkaffet i morgontidningarna, på väg hem från jobbet på kvällstidningarnas löp. Mitt på dagen hör jag talas om henne på fikarasten. Anna Anka, kvinnan på allas näbbar. Det kan vara ett tecken på att man börjar bli gammal och vis, eller ett tecken på att man är mer luttrad än vad som är sunt, men jag orkar inte ens bli upprörd.

Jag borde nog bli det, fru Anka står för allt som jag in i ryggmärgen vänder mig mot; kvinnans objektifiering, synen på sex som ett sätt att behålla en man, glorifieringen av hemmafrun, och konservatismen personifierad. Hon tar allt detta och maskerar det med argumentet att det är business, att hon säljer sitt varumärke dyrt – och att hon gör stora pengar på att vara hemmafru.

Problemet är dock inte Anna Anka, hon är uppenbarligen en fullfjädrad PR-maskin, och ska man vara ett objekt som lever på sin mans stjärnstatus kan man ju lika gärna göra det bästa av situationen.

Problemet är bristen på motargument. Bristen på feminister som provocerar på samma sätt som Anka, feminister som syns, hörs och gör människor förbannade. Feminister som pryder Expressens löp dag ut och dag in. Sen Linda Skugge abdikerade är det tyst.

Vem kan förklara vårt århundrades feminism? Berätta att det handlar om att tjäna pengar, om att få lika mycket betalt, om att vara entreprenör på lika villkor. Om rätten att äga sin egen kropp, och att vara precis lika mycket kåt som en man. Om att det är helt okej att vara sjukt snygg och köpa dyra skor, eller att lägga pengar på sitt utseende, men att det i en jämställd värld ska vara precis lika okej för en man. Vem ska tala om att allt detta förutsätter att man tar lika mycket ansvar för hem och barn – annars kommer bara en i familjen att hinna göra karriär och tjäna pengar, och nästa generations ungar kommer inte heller att få lika mycket tid med pappa som med mamma.

Det vore djupt tragiskt om ett gäng välvaxade hemmafruar med en hel kemifabrik i pannan fick bli förebilden för unga killar och tjejer. Att återgå till ett samhälle med hemmafruar vore dessutom lika förödande för samhällsekonomin som den värsta lågkonjunktur du kan tänka dig.

****

Ibland måste man ta en paus. Jag tog en ganska lång sådan, närmare bestämt ända sedan EP-valet i juni. Pausen har flera orsaker, bland annat att jag var som utskitet äppelmos efter en stentuff valkampanj. Lägg därtill att jag var tämligen besviken på utgången, kanske inte lika mycket för min egen skull som för partiet som helhet. Men – skam den som ger sig, bloggen is back!

Tack

Personvalsrösterna har precis börjat räknas men jag vill ändå passa på att rikta mitt allra största och varmaste tack till alla dem som har gjort min kampanj möjlig. Det hade varit helt omöjligt att ens tänka på Europaparlamentet utan engagerade CUF:are, Centerkvinnor, Centerstudenter och Centerpartister runt om i landet. Under två månader har jag gjort nästan 50 kampanjstopp, över hela mellersta och södra Sverige. På samtliga ställen har jag mötts av engagemang och vilja att jobba järnet för fler centerpartister i EU. Ingen nämnd, ingen glömd, ni har gett mig energi och inspiration.

Sen finns det naturligtvis några personer som man måste nämna speciellt. Först och främst hela min kampanjgrupp.

Karin Carlesten har varit min kampanjledare. Hon har styrt upp kampanjen med en outsinlig energi, Karin har gett mig ork att jobba vidare när det har varit tufft, och mer vind i seglen när det har gått bra. Hon har stått ut med humörsvängningar, och gnäll, och med stunder av helt galen energi. I kampanjgruppen har också Elisabet Svensson, Amanda Florin, Maja Boström och Daniel Runvik gjort ett hästjobb. Tillsammans har de gjort foldrar, annonser, flygblad, t-shirts, pennor, bokat vårrus, styrt upp schemat, affischerat, ringt runt till distrikt, distribuerat material, planerat medieutspel, skickat pressmeddelanden, mobiliserat kampanjarbetare, planerat kickoffer och sjukt många andra saker. Det säger sig självt att det är de som har gjort kampanjen möjlig.

Anna-Karin Nyman har tagit de snygga bilderna till foldrar, affischer och vykort – ett gigantiskt tack för detta.

Magnus Andersson, och hela CUF:s förbundsstyrelse, har varit ett stort stöd. De har peppat och stöttat, samt tagit en mängd debatter och skolbesök som jag inte har hunnit med.

CUF, Centerkvinnorna och Centerpartiet i Sunne och Värmland har gjort en kämparinsats. Sunne är numera Sveriges näst starkaste Centerfäste i EP-valet, Jonas Feltenmark, Ola Persson och Karl-Johan Adolfsson är några av dem som har fixat det. Linnea Johansson är ombudsman i för C i Värmland, Elin Lindahl är ombudsman för CUF de har skött allt det praktiska och jobbat alldeles för mycket. Distriktsordförande Lars Nyborg förtjänar också ett jättetack, hans stöd har varit helt ovärderligt.

Ett tack också till alla mina mer privata vänner som har stått ut med det mesta under valkampanjen. Berit har blivit väckt mitt i natten, har fått låna ut schampo och lagat mat. Även Frank har stått för en hel del föda under kampanjens gång. Julia och Ida har gett mig stöd, och choklad. Alla mina vänner i Karlstad har lånat ut sovplatser, ni är som vanligt bäst.

Till sist så förtjänar Mamma och Gunde, samt Pappa och Margaretha ett oerhört stort tack. De har varit mina mest trogna kampanjarbetare.

 

Det går sjuuukt bra i Sunne

I min hemkommun Sunne går vi starkt framåt, när nästan alla vallokaler är räknade har Centerpartiet nästan 26 procent, en ökning med nästan 5 procentenheter.

7,0

7,0 säger den första preliminära vallokalsundersökningen och temperaturen steg måååånga grader på Centerpartiets valvaka. För moderaterna ser det dock värre ut, och Piratpartiet ser som väntat ut att göra ett fenomenalt val. Det är bara att säga grattis.

humöret är ändå gott

På valvakan håller vi humöret uppe med serpentiner och partytutor. Nu tänker vi fira att vi har genomfört en fantastisk valrörelse, oavsett resultatet ikväll. Vi har åkt genom hela Sverige, pratat med väljare, lappat bilar, suttit i debatter, träffat unga och gamla, delat ut flygblad,

Karin är hjärnan bakom det hela

Lite bilder från valvakan. Min helt fantastiska kampanjgeneral Karin syns i prickigt. Tillsammans biter vi på naglarna och spekulerar i hur det här egentligen kommer att gå. En kampanj är verkligen ingen one-woman-show utan ett gigantiskt teamwork, för min del hade det inte varit möjligt utan Karin.

Valvaka

Efter en mycket trevlig uppvärmning hemma hos mig är vi nu på plats på centerpartiets valvaka. Mycket folk, och kanske en smula avslagen stämning efter den första vallokalsundersökningen. Mycket kan dock hända än.... Maud är ännu inte på plats.

Nu är det snart dags

Jag och mitt fantastiska kampanjteam, samt alla CUF:are, Centerkvinnor, Centerpartister och Centerstudenter ute i landet har gjort allt vi kan. Nu är det upp till väljarna. Jag kommer att bita på naglarna hela kvällen, men kommer också att blogga en del från Centerpartiets valvaka.

Vem ser mest nervös ut? Vem har snyggast klänning? Vem pratar Maud med? Svaret får du på bloggen under kvällen....

Money money money

ABBA-Bennys text får helt plötsligt en ny innebörd när jag i SvD läser att han ger pengar till Gudrun Schymans valkampanj. Jag har egentligen bara en sak att invända - Benny borde ha öppnat plånboken lite tidigare. Valrörelsen hade varit mycket roligare med en Schyman med större resurser. Även om jag inte sympatiserar med varken FI eller Vänsterpartiet så behövs det fler som lyfter ett feministiskt perspektiv.

Money, money, money
Must be funnyIn the rich mans world
Money, money, money
Always sunny
In the rich mans world
Aha-ahaaa
All the things I could do
If I had a little money
Its a rich mans world

Maud Olofsson ryter ifrån

På Newsmill idag skriver Maud Olofsson om Socialdemokraternas grumliga röstfiske. Läs inlägget här. Det är en av dagens höjdarhändelser, en annan är att Robin Söderling visar att allt är möjligt när han tar sig i final i franska öppna. Synd bara att man aldrig hinner titta på någon match.

Fantastiskt kul i Göteborg

Gruppbild tillsammans med sjukt fantastiska kampanjarbetare i Nordstan i Göteborg. De höll igång i åtta timmar med samma entusiasm. Det kan inte bli annat än succé på söndag.

I Sveriges Radio P4

Idag sändes en lång intervju med mig i SR P4, lyssna gärna på den här.

SVT Värmlandsnytt

Ikväll var jag med i Svt Värmlandsnytt. Kolla på inslaget här, jag kommer 8 minuter in ungefär.

En present

Min vän Linnéa är arbetsterapeut. Hon har pysslat lite, och gav mig denna fantastiskt fina pärlplatta!

Kackel i hönsgården

Kort om kvällens partiledardebatt: Kandidaterna bör sluta prata i munnen med varandra, debattledaren tappade greppet men förhoppningsvis skärps diciplinen efter Aktuelltsändningen. Gunnar Hökmark var tydlig och rak. Marit verkar ha satts på en piedistal av himmelska mått. Lena Ek gjorde en stark insats när miljöfrågorna diskuterades, men det är svårt att ta grepp om en debatt där kacklet dominerar.

Önskelista inför kvällens debatt om EU

Ikväll drabbar toppkandidaterna samman. Själv kommer jag att sitta i Svt Värmlandsnytts studio, men hinner nog hem till min vän Linneas lägenhet innan det drar igång. Förhoppningsvis blir det lite mer riv i denna debatt än de tidigare. Här kommer en önskelista.

1. Att kandidaterna ägnar lite mindre tid åt den ganska mossiga frågan "vårdval Europa" och lite mer tid till frågor om öppenhet och integritet. Få unga planerar en höftoperation i Tyskland. Desto fler känner sig övervakade och jagade för att de laddar ner musik till sin mp3.

2. Att Ulvskog berättar om hur hon egentligen ser på människohandel. Hur kan man jämföra ett seriöst bemanningsföretag med den sexslavhandel som drabbar tusentals kvinnor, män och barn varje år.

3. Att Ulvskog förklarar hur lägsta lönen i ett svenskt kollektivavtal kan anses vara lönedumpning.

4. Att Ella Bohlin kommer in i matchen och visar KD-väljarna varför hon skulle göra ett betydligt bättre jobb än gubb-Alf.

5. Att Lena Ek visar var skåpet ska stå. Men att hon pratar lite mer om öppenheten och miljön, och lite mindre om "Berlusconis Europa". Få vet mer om honom än att han verkar ligga med väldigt unga tjejer.

6. Sist men inte minst önskar jag att samtliga debattörer lägger av med fikonspråket. Väldigt få tittare vet vad subsidiaritetsprincip, utstationeringsdirektivet eller Lavaldomen egentligen är. De bör prata med dem som lyssnar, inte med sin politiska kollega.

Elever i Arvika tror på öppenhet och fri rörlighet

Kampanjen startade idag med en debatt i värmländska Arvika. Temat var naturligtvis EU-frågor, men då en representant från Sverigedemokraterna fanns med i panelen ägnades mycket tid till sveriges asyl och flyktingpolitik.

Arbetskraftsinvandringen kom upp, och den socialdemokratiska riksdagsledamoten Ann-Christin Johansson vägrade kategoriskt att svara på frågor om varför (s) motsatte sig Alliansen och Miljöpartiets förslag om arbetskraftsinvandring till Sverige. Sanningen är att fackens rätt att bestämma vem som ska komma till Sverige även då gick före solidariteten med arbetare i andra länder. Men uppenbarligen var det kämpigt att säga det i en debatt där ledorden både från debattörer och publik handlade om öppenhet och fri rörlighet.

Degens behållning var ändå den tjej i publiken som frågade Sverigedemokrater hur de ser på svenskars rätt att röra sig fritt och att flytta dit jobben finns. SD hade inga problem med svenskars fria rörlighet, men fick det svettigt när den vassa tjejen i publiken ställde motfrågan varför man då nekar andra samma rätt.

Värmlands Folkblad

Finns idag med i Värmlands Folkblad, som gör ett personporträtt.

S-tullar på tjänster

Min tidigare kollega i CUF:s förbundsstyrelse, den alltid lika insiktsfulla Johan Pettersson skriver idag på SVT Opinion om varför Socialdemokraterna i praktiken vill införa en tull på tjänster. Läs!

"Ingen skulle väl komma på tanken att kräva ett prispåslag på bilar från utländska fabriker, för att priset ska vara detsamma som för en bil som tillverkats med löner motsvarande de svenska. Men det är precis vad Marita Ulvskog och Socialdemokratin vill göra när det kommer till tjänstesektorn. Trots att tjänstehandeln innebär en minst lika god möjlighet för fattigare länder att öka välstånd och välfärd som varuhandeln."

Dagens pessimistpris

... Går till: SR Värmland. De har gjort en egen opinionsmätning inför EP-valet, all heder åt dem för det. Det ser dessutom stabilt ut för oss i Centerpartiet i Värmland. Dock tycker jag att följande slutsats är en smula pessimistisk:

"Valdeltagandet ser ut att bli fortsatt lågt. 2004 röstade drygt var tredje värmlänning. I vår mätning uppger 52 procent att man ska rösta på ett visst parti. Lite drygt en fjärdedel av värmlänningarna säger spontant att man inte kommer att rösta och var femte har inte bestämt sig för om eller hur de ska rösta."

Över hälften säger att de har bestämt vilket parti de ska rösta på, slutsatsen att valdeltagandet kommer att bli lågt känns en smula förhastad.

Dumpade löner?

Socialdemokraterna vill göra svenska kollektivavtal till en fråga i EP-valet, och presenterar idag en rapport om hur de vill förändra det så kallade Utstationeringsdirektivet. Om man ska ta det hela från början så handlar det om Lavaldomen. EG-domstolen slog fast att fackförbundet Byggnads agerande när ett Lettiskt företag ville bygga en skola i Vaxholm var felaktigt. Domen slår också fast att svenska fackförbund har rätt att agera för de svenska kollektivavtalens hårda kärna, som bland annat omfattar minimilöner i kollektivavtal, semester, arbetstider och en del annat.

Ändå har jag mött socialdemokrat efter socialdemokrat som hävdar att Sverige nu står inför en omfattande lönedumpning, man hotar med löner kring 20 eller 30 kronor. Ulvskog går till och med så långt att hon kallar företaget Hyrletts verksamhet för människohandel. Det är pinsamt, och framförallt ren skrämselpropaganda. Om man anser att minimilönen i ett svenskt kollektivavtal (som ligger bland de högsta i Europa) är likvärdiga med en dumpad lön, ja då är det nog läge att göra ett bättre jobb i nästa avtalsrörelse. Visa mig gärna på det kollektivavtal som har lägstalöner på 20-30 kronor i timmen. Och om det råder oklarheter kring vad minimilönen egentligen är enligt avtalet, ja då är det läge att vara tydligare.

I ett fritt samhälle har man rätten att teckna ett avtal, men också rätten att låta bli. Om ett Lettiskt företag lever upp till minimikraven i ett svenskt kollektivavtal, samt följer övrig arbetsrättslig lagstiftning i landet så är det inte rimligt att företaget sätts i blockad, och som i fallet med Laval, tvingas i konkurs. Den fria rörligheten i ska EU bevaras, och om inte arbetarrörelsen står på de Lettiska arbetarnas sida så tänker jag göra det.

Fullt ös

Det har varit en intensiv dag. En debatt i Upplands Väsby, följd av en debatt på Kungsholmen, samt ett möte med Swedfund, vilket i sig kräver ett eget blogginlägg, men det får bli senare. Sitter nu på tåget på väg till Köpingfesten för lite kvällskampanjande. Vi kommer bland annat att bjuda på glass så om du råkar ha vägarna förbi Köping (vilket man ganska sällan har...) så är du hjärtligt välkommen förbi.

Kampanjandet går just nu lysande. CUF:are runt om i landet sliter stenhårt för ett grönt, liberalt och öppet EU. Jag sprang tillexempel förbi Elias Giertz som gör ett kanonjobb i Centerpartiets valstuga på Sergels torg.

Här kommer lite andra nedslag i kampanjen. Jag konstaterade att Christoffer Järkeborn är snyggast i verkligheten. Zaida Catalán och jag funderade dock på vad man egentligen kan tolka in i Christoffers val av storlek på roll-upen.

I går fikade jag med en delegation från det värmländska näringslivet. Både intressant och givande. Andreas och Ingrid kampanjade med sjuk entusiasm på Odenplan.

C Magnus Berglund förklarar varför man inte ska rösta på Piratpartiet

I NWT:s valstafett fick jag möjligheten att ställa en fråga till C Magnus Berglund, Piratpartiets värmländske EP-kandidat.

Jag undrade hur väljarna ska förhålla sig till att Piratpartiet inte har någon åsikt i viktiga frågor som exempelvis jämställdhet, ungdomsarbetslöshet eller hur världssvälten ska lösas. Såhär svarar C Magnus Berglund (PP)

– Piratpartiet har ingen åsikt i de här frågorna. När vi röstar i dessa frågor, då gör vi som den partigrupp vi kommer att tillhöra. Vi är ett fokusparti, vi är bra på det som vi har i vårt fokus och vi har inte kompetens nog till att svara på allt annat. Vi är världens bästa röstboskap i andra frågor, bara vi får igenom våra egna.

Människor är resurser

I dagens Expressen gör jag ett utspel om fri arbetskraftsinvandring i EU. Jobb är ingen konstant massa som vi måste dela på, fler människor som jobbar och bidrar skapar ökad tillväxt, fler företag - och fler jobb.

En ny bekantskap

Igår kväll tittade jag ner till min granne i Lillstugan. Där träffade jag byns nyaste husägare, Ole. Som dessutom bloggar på www.olenytt.blogspot.com. På bloggen kan du läsa nyheter från Kisterud och Oslo. Ole verkar vara en av dessa människor som är oerhört nöjd med livet, och i Kisterud verkar han ha funnit sitt paradis på jorden. Jag kan inte annat än instämma.

En mycket bitter man

Bratsen kring stureplan har tagit över centerpartiet, det skriver sveriges bittraste man Rune Lanestrand på Newsmill. Och vem personiferar bratsen? Jo, tydligen jag. Ha ha ha, det var det roligaste jag har hört. Av vänlighet till Lanestam ska jag inte publicera det mail han skrev till mig häromdagen. Det var inte trevligt.

Lanestam bemöter mig inte i sak, han har bara bestämt sig för att jag är av hin kommen. Tänker därför inte lägga mer energi på denna man, men läs gärna Fredick Federleys inlägg i frågan.

Marie - live från storskogen i värmland, långt från Stureplan

Reflektion

Frågan är om man kan vakna upp med en vackrare utsikt från köksfönstret. Jag tror inte det. På dagens program står ett besök i Sunne, och sedan Årjäng och Töcksfors. Blir nog en fantastiskt bra dag. Vädret ger i alla fall goda förutsättningar.

Det är 15 dagar kvar till valet, såhär i morgonsolen kanske man kan kosta på sig lite reflektion över valrörelsen hittills. Debatterna handlar ofta om tre saker; svenska modellen, miljön och integritetsfrågorna. Tre frågor som både triggar debattanter och publik, men det är frågor som framförallt missgynnar moderater och folkpartister. Folkisarnas hjärtevärmare kärnkraften och euron går helt enkelt inte hem. Moderaternas flathet i frågor som rör Lavaldomen och den fria rörligheten i EU blir påtaglig.

Miljöpartiet har mycket att hämta, men debattörerna håller tämligen ojämn klass. Allt från gamla män som uttryckligen hävar att de vill gå tillbaks till 1300-talets ekonomiska system, till vassa debattörer som Zaida Catalán.

Junilistan är helt akterseglade i debatten. Inledningar om dolda skandaler (opreciserat vilka), korruption och överstatlighet tenderar att låta mer rättshaveristiska än relevanta. Socialdemokraterna har oerhört svårt att svara på hur de, rent konkret, vill sätta jobben först i EU - utan en gemensam arbetsmarknadspolitik.

Totalt partisk som jag är tycker jag naturligtvis att de centerpartistiska frågorna står sig ganska väl i debatten. Om det är sant eller inte får andra döma. Ingenting tyder på att de kommande 15 dagarna blir annorlunda. Men själv ska jag försöka hålla mig lite mer på hemmaplan i värmland.

Replik i Aftonbladet

Idag har jag en replik i Aftonbladet på LO:s ungdomssekreterare som går till angrepp på centerpartiets förslag om mini-las. Även om jag personligen önskar att partiet skulle ta ett par kliv till så måste förslaget ändå ses som betydligt bättre än dagens system. Debatten ligger inte ute på nätet, så jag lägger ut texten här:

Sandra Viktor, från LO skriver i Aftonbladet att Centerpartiets förslag om en förändrad LAS inte ger flexibilitet åt unga. Hon hävdar också att centerpartiet har hamnat i en politikens skamvrå.

Sandra Viktor har missförstått konceptet med förslaget om en förändrad arbetsrätt. Genom att bland annat reformera turordningsreglerna skapar man en rörligare arbetsmarknad och därigenom en flexibilitet för både arbetsgivare och arbetstagare. Men förslaget är framförallt skapat för att bryta ungdomsarbetslösheten och för att undanröja de hinder som idag stänger unga ute från möjligheten att få ett jobb.

Att flexibilitet på arbetsmarknaden är bra har bland annat slagits fast av Europakommissionen, Svenskt näringsliv, och Sandra Viktors vänner i Danska LO. Precis som Danska LO vill Centerpartiet skapa trygghet genom en hög ersättning från a-kassan under den första perioden av arbetslöshet.

För oss i Centerpartiet handlar trygghet om möjligheten att få ett jobb, om att tjäna sina egna pengar och skapa ett självständigt liv. Ungas arbetsmarknad domineras av kortare anställningar, vikariat, eller projektanställningar, men orsaken till detta är just den stelbenta lagstiftning som Sandra Viktor försvarar. Småföretag vill växa och anställa, men tvekar ofta inför fasta anställningar vid oro för varsel och uppsägningar.

Frågan är vem som egentligen ska stå i poltikens skamvrå? Socialdemokraterna som år efter år har försvarat de murar som står i vägen för unga på arbetsmarknaden, eller Centerpartiet som slåss för ungas möjligheter att riva muren.

Marie Wickberg (c)
4:a på Centerpartiets lista till Europaparlamentet

Går det bra eller dåligt?

En sammanställning över opinionsmätningarna i dagens SvD pekar på hur ofantligt svårt det verkar vara för opinionsinstituten att mäta väljarströmningar i EP-valet. Centerpartiet varierar tillexempel mellan 4,8 och 7,4 procent. Det är ingen liten skillnad. Demoskop baserar sina siffror på intervjuer med strax över 1000 personer. En stor del av dessa säger troligtvis att de inte vet vem de ska rösta på, kvar är några hundra personer. Vilket innebär att ett par personer hit eller dit ger stora utslag i mätningen. Novus och Sifo intervjuar ca 2000 personer, vilket ger en lite större säkerhet.

En sammanväg undersökning vore intressant, eller en undersökning med ett större underlag. Tills dess får man helt enkelt fortsätta att bita på naglarna, och inse att det nog inte går att säga varken bu eller bä förrän rösterna är räknade.

Förtidsrösta idag!

Manifestera din demokratiska rätt att rösta tillsammans med Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU. Klockan 15:00 idag samlas minst 100 unga på Sergels torg i Stockholm för att visa att unga bryr sig, och att valdeltagandet kommer att öka...

Gänget tågar sedan bort till Europahuset, på Regeringsgatan 65, där det finns möjlighet att förtidsrösta. Ta med legitimation och röstkort. För att LSU gänget ska ha lite koll vill de gärna att du anmäler dig till eventet på Facebook, eller att du mailar till LSU och säger att du vill komma. Skicka ett mail till emma.stark@rosta7juni.se.

Tyvärr är jag själv i Linköping, så jag får passa på att rösta vid annat tillfälle.

Vårrus i Västerås

Jag rusar vidare genom Sverige, denna gång på Vårruset i Västerås. Inte heller nu blev det en tid i paritet med Kallur, dock en mycket trevlig kväll. CUF i Västerås ska ha en stor eloge för alla förberedelser, och inköpet av en hel kasse Marie kex.

Morgonen började med en debatt på P1 om GMO, jag tror att det går att lyssna i efterhand här. Om ett par minuter går tåget till Linköping för bland annat besök på en folkhögskola, samt debatt på utrikespolitiska föreningen.

Bengtsfors

Kampanjen rullar vidare. Denna gång till Bengtsfors, där ett fantastiskt kampanjteam mötte upp. I kväll blir det debatt med allmänheten som åhörare.

Lena Ek KU-anmäler Uppsala universitet

Pratade precis med Centerpartiets europaparlamentariker Lena EK på telefon. Hon berättade att hon idag har lämnat in en KU-anmälan mot Uppsala universitet för hanterandet av de elever som stängts av från Internet, på grund av anklagelser från amerikanska filmbolag.

Lena Ek är en stark röst för ett öppet EU och Sverige. Framförallt är hon en handlingskraftig kvinna, det är vi många som tackar henne för. Själv sitter jag på tåget (skräll) på väg hem från en kanondag i Kalmar. I morgon väntar en ledig dag, det ska bli sjukt skönt.

Finns även på film

För den som vill se oss spurta mot mål absolut sist i Vårruset (efter de i rullstol, samt de synskadade) kan man se detta på den film som Jonas tacksamt nog har fixat... Det viktigaste är inte att vinna, utan att kämpa väl finns det de som säger.

Vårrus i Värmland

Även om dagen har ägnats åt aulapresentation på Ållebergsgymnasiet i Falköping, samt ett fantastiskt trevligt företagsbesök i Falköping så förtjänar gårdagens kampanj och Vårrus i Värmland att uppmärksammas med en liten bild.

Tack till Skaraborg och Värmland för två bra dagar med fullt ös.

Det andas Kina

P3 nyheterna på SR rapporterar idag om att universitet stänger av studenter efter påtryckningar från Amerikanska bolag. Detta helt utan bevis för att ett brott har begåtts.

På frågan om varför Uppsala universitet viker sig för påtryckningarna, när kommersiella bolag hänvisar till Ipred-lagstiftningen och kräver en domstolsprövning, svarar ansvarig för IT-säkerheten på universitetet att "De är ju inte en statlig myndighet".

Ett lustigt resonemang. Speciellt med tanke på att statliga myndigheter bör värna människors rättssäkerhet, inte ägna sig åt godtycklig inskränkning av människors möjligheter att använda Internet. Det andas Kina.

Dagens ris

Går till... Järnvägscafét i Karlstad. Klockan sex i morse klev jag in på järnvägsstationen i Karlstad. Min segdragna förkylning vill inte ge med sig, och jag var mer snorig än vad som kan anses lämpligt. Alltså går jag fram till kiosken och frågar om jag möjligtvis skulle kunna få en servett. Kvinnan i kassan svara följande

Kvinna i kassan: Har du köpt något?
Jag: Nej inte nu.
Kvinna i kassan: Är du förkyld?
Jag: Ja
Kvinna i kassan: Då får man ta med egna näsdukar, vi bedriver inte en utskänkningsverksamhet här.

Till sist fick jag ändå min servett. Den kostade henne ungefär 0,2 kronor, samt en kund som från och med idag tänker vägra att handla på Järnvägscafét.

Vårrus i Jönköping

Har kraschlandat i Kajsas soffa efter en mycket lyckad dag med kampanj och vårrus. Sitter just nu och tittar på pop-versionen (bokstavligt talat) av den Europeiska gemenskapen - Eurovision song contest.

Lyckligtvis har man lyckats bättre med samarbetet i EU än med musikskapandet. Det är helt omöjligt att förstå hur man lyckas rota fram denna mängd av värdelös musik. Varför tittar man egentligen? Jag skyller det på post-vårrus apati.

Kajsa och Niklas på Fenix kunskapscenter i Vaggeryd
















Gänget som sprang fem kilometer för min skull. Tack.

Vackert Rayman

Efter ett litet personligt vendetta med SJ är mina resor nu mera av det trevligare slaget, det svarta priokortet ger mig bland annat fri tillgång till internet. Lovly. Sitter på tåget på väg mot Jönköping, och kampanj samt Vårruset. Passade på att läsa Sanna Raymans fina ledare om Centerpartiet. Nu är jag visserligen part i målet, men det är lite som poesi.

"När en socialdemokrat säger sig vilja värna den lilla människan innebär värnandet i praktiken att alla små pysslingars frihet kringskärs eftersom det är enklast så. Det är stordriftsideologi anpassad för massorna.

När en centerpartist säger samma sak menar han eller hon i regel att man bör ge varje liten individ förutsättningar att nå längre och högre. Det är kanske inte lika enkelt, men det är bra mycket trevligare som människosyn betraktat. Ett småskaligare sätt att syssla med ideologi på, helt enkelt. Centerpartister har inte socialismens romantiska föreställning om kollektivet för ögonen. En centerpartist kan och vill själv."

Ytterligare kommentarer känns överflödiga.

Olika grejer i media

Jag skriver i lite olika tidningar om varför Centerpartiet bör vässa sin profil i jämställdhetsfrågan i allmänhet, och föräldraförsäkringsfrågan i synnerhet. Läs gärna artikeln i tillexempel Sundsvalls tidning.

NWT publicerade igår ett personporträtt med anledning av EP-valet. Den artikeln går att läsa här.

Tack för det parlamentet och Tjeckien

Parlamentet röstade lite oväntat nej till det föreslagna Telekompaketet, eller rättare sagt så röstade man för ett av ändringsförslagen som kräver en rättegång för att någon ska kunna stängas av från nätet. Bättre än inget. Och Tjeckien röstade ja till Lissabonfördraget - Äntligen! Även om Fredrik Reinfelds kommentar i rapport känns en aning malplacerad.

- Det är glädjande. Både för att få ett Lissabonfördrag på plats som kommer att hjälpa oss att stå upp mot MC-brottslighet och andra organiserade brottslingar, men också ett viktigt steg för att underlätta det svenska ordförandeskapet, säger Reinfeldt.

Jag hör en nervös pressekreterares röst. - Var nu konkret Fredrik, på vilket sätt är Lissabonfördraget bra för oss i Sverige, hur kan vi kombinera det med moderaternas kampanj till Europaparlamentet? Aha! MC brottslingarna, de spelar på rätt strängar...

Möjligheter till ytterligare utvidgning av EU eller en ökad makt till parlamentet, vad är väl det i sammanhanget?

Dra bort plåstret

Inför mini-LAS säger Maud Olofsson idag, inför Centerpartiets stämma i helgen. Det kan sammanfattas som mini-bra. Partistyrelsen har identifierat ett problem – turordningsreglerna skapar en oflexibel arbetetsmarknad. Men istället för att dra bort hela plåstret på en gång, väljer man halvmesyren med utökade undantag från LAS-listan.

Det är visserligen en helt okej lappa och laga-lösning men problemet ett antalet arbetade dagar tillåts gå före prestation och relevant kompetens kvarstår. Jag hoppas att ombuden på Centerpartiets stämma tar ytterligare ett kliv och avskaffar LAS i sin helhet.

 

 

Rusade in våren i Halmstad

Sitter på tåget på väg till Göteborg, Ska våldgästa storebror innan jag i morgon bitti beger mig mot de värmländska skogarna för en liten mellanlandning innan centerstämman i Örebro inleds. Idag har jag sprungit det första i en rad av Vårrus, premiären ägde rum i Halmstad och tack vare ett fantastiskt kampanjgäng blev loppet en succé! Vykort och Mariekex delades ut till löpare och publik.

Om sexköpslagen

NWT skriver om detta i en artikel.

Pepptalk

Jonas Rask Samuelsson filmade mitt pepp-anförande på CUF:s alldeles egna gröna 1:a majtåg. För den som missade CUF:s stämma i Östersund finns alltså möjlighet att ta igen lite av förlusten via Youtube!

Som att snatta choklad

Sveriges radio har satt ut en fejkannons med ett erbjudande om att köpa sex. Över tusen svar inkom på en vecka. I SR berättar kriminalinspektör Mats Paulsson varför;

- Skulle vi jaga en köpare som straffmässigt får någonting som motsvarar att snatta en chokladkaka på ICA och spana under flera månader, det är inte motiverat att göra det med skattepengar, säger Mats Paulsson

En tung dag

Vaknade i morse och kände mig överkörd av en traktor. Det är inte ofta jag är tokförkyld, men såhär i början av intensivstadiet i EP-kampanjen inträffar det givetvis. Fick tyvärr ställa in en debatt i Växjö. Skit.

Är sedan igår avgången vice förbundsordförande i CUF. Det känns skönt att få tid att fokusera på annat, men samtidigt otroligt sorgligt. CUF har gett mig massor, möjligheter att resa i hela sverige, och i delar av världen, tuffa debatter, många goda minnen, men framförallt några av min allra bästa vänner.

Men man måste inse när det är dags att ge sig. Jag hatar att göra saker halvbra och insåg att det inte längre var möjligt att kombinera mitt jobb med mitt engagemang i CUF. Jag är övertygad om att den nya styrelsen kommer att göra ett sjukt bra jobb.

Tyvärr känns många av de beslut som CUF-stämman tog i helgen trista. Nej till EMU, en helt oreglerad föräldraförsäkring, och legalisering av sexköp är beslut som jag kände mig tvingad att reservera mig mot. Det känns tufft att som avgången ordförande ge kritik till sitt älskade ungdomsförbund, men när Nya Wermlands tidningen ringde mig idag för att fråga om beslutet om sexköpslagen var jag tvungen att göra det.

I en värld av fria individer, där ingen människa står i beroendeställning till någon annan, där alla människor kan göra rationella och fria val, tänker inte jag vara en moralkärring och bestämma att man inte får sälja sex. Men världen ser annorlunda ut. För det första så lever vi i en ojämställd värld. För det andra finns människor som är beroende av droger, människor som har utsatts för övergrepp, människor som är fattiga, människor som på ett eller annat sätt tvingas att ta beslut de annars inte skulle ta. Det innebär att en marknad skulle vara allt annat än fri. Den som vill legalisera prostitution har slutat att slåss för samhällets mest utsatta, och beslutat sig för att endast lyssna på den lilla minoritet som hävdar att prostitution är himmelriket.

Jag har förståelse för argumentet om att synlig prostitution har blivit osynlig, och därmed svårare att bekämpa. Men lösningen är inte en legalisering av problemet. Satsa istället mer pengar och ressurser på bekämpning av prostitution och människohandel. Utdöm hårdare straff för koppleri, sluta skicka delgivning av brottet till annonyma postboxar.

Jag kan drömma mardrömmar om den dagen vi har skyltfönster med levande kvinnor till salu. Den dagen vi har en lagstiftning som tillåter detta, och den dagen vi står helt utan verktyg att hjälpa dem. I det fria valets namn.

Dramatik

Petter Thorin, nyvald vice förbundsordförande för Centerstudenter lovade under debatten om monarkin att han skulle raka av sig sitt hår om CUF tar ställning för fortsatt konungavälde. Tyvärr åkte vi republikaner som vanligt på pisk i debatten, och nyss föll Petters vackra lockar. Rakningen skedde till tonerna av operamusik. Drama.

Tät stämning

CUF:s förbundsstämma är invigd, i och med detta går också ungdomsförbundet in i sitt 90:e verksamhetsår. En fantastisk känsla. Det känns märkligt och sorgligt att vara avgående vice förbundsordförande, även om jag längst inne i magen känner att det är ett bra beslut.

Det är dock många som är sugna på att sitta i förbundsstyrelsen. Läs gärna deras krönikor på www.cuf.se. Känslan bland ombuden är god, men en smula spänd, egentligen sitter ingen i styrelsen säkert...

Hellre 18 Pirater än en Sverigedemokrat

DN presenterar sina nya opinionssiffror idag. Pga. SJ:s superkassa internet tänker jag inte länka, det ungefär sträckan Hudiksvall-Sundsvall att lyckas med den manövern. Jag har provat. Kort sagt kan man konstatera att det går halvbra för Centerpartiet, men skitbra för Piratpartiet. Visserligen skulle jag själv aldrig ta på mig ögonlappen, knyta snusnäsduken runt håret, och börja skrika ohoj. Jag är helt enkelt inte Pirat. Mitt politiska intresse har ett bredare spektrum än piratpartiets frågor. Men… (som Tony Irving skulle ha sagt) Piratpartiets framgång är ett välbehövligt slag i ansiktet på samtliga etablerade partier.

Denna gång handlar det inte om missnöjesröstande, EU-negativa pensionärer, som i fallet med Junilistan. Utan om en ungdomsgeneration som har fått nog. De är trötta på politiker som försöker lagstifta bort det faktum att verkligheten har sprungit om dem. För det första var lagen om förbund om fildelning ett grundläggande misstag, lagen bör rivas upp. För det andra så ger EU-direktiv som IPRED helt orimliga verktyg till musikindustrin. Och för det tredje är upphovsrätten i ett gigantiskt behov av en extreme make over.

Det bästa med Piratpartiets framgång är ändå att det kan driva upp valdeltagandet, flytta fokus i debatten och hålla Sverigedemokraterna borta ur Europaparlamentet (det är ändå en på tok för osvensk miljö för dem). Det kan bli full cirkus med Piratpartiet i parlamentet, hur ska de tillexempel rösta i frågor som ligger utanför integritets och upphovsrättsdebatten? Men trots allt ser jag hellre 18 Pirater på stolarna i Parlamentet än en enda Sverigedemokrat.

Gör sig bäst i skogen.

Skutskjut i Åre

Idag genomfördes Skutskjutet i Åre, jag fanns på plats, tillsammans med Riksdagsledamot Per Åsling, och kampanjteamet bestående av Andreas Stenmark, Jonas Rask Samuelsson och Daniel Danielson, för att prata med ungdomar om EU.

Själv pratade jag med över 100 unga, och nästan 80 procent av dem under 30 år kunde inte ange månad och år för valet till Europaparlamentet. Woho, knappast oväntat men ändå en smula läskigt.

Sorglig dom mot Pirate Bay

Jag tillhör den generation 80-talister som upplevde internets intåg någon gång runt 1994. Några år senare kunde man börja ladda upp aftonbladet.se gå till cafeterian, köpa en chokladboll och komma tillbaks lagom i tid tills sidan var uppladdad. Sen ägnade man rasten åt att chatta med en annan missförstådd tonåring från Eskilstuna eller Vänersborg. Det har hänt en del sedan dess, och tyvärr kan man konstatera att jag inte har hängt med.

Det är nog en av Internets naturlagar, vi vanliga dödliga kommer aldriga att hänga med. Vi kommer att upptäcka en ny möjlighet ungefär när har blivit gammal och möglig för dem som förstår sig på informationsteknologi. Det är nätets tjusning - och dess möjlighet.

Just därför känns domen mot Pirate Bays grundare så otroligt sorglig. Det är en maktdemonstration från en hotad industri som halkar efter. Domen är ett slag i luften, även om pirate bay någon gång stoppas så kommer andra sidor, och andra sätt att dela filer, att växa fram.

Upphovsrättslagstiftningen måste förändras, och musikindustrin bör ägna mindre tid åt att jaga finniga tonnåringar, och mer tid åt att komma ifatt verkligheten. Att jag ligger steget efter är knappast ett problem för andra än mig själv, att musikindustrin gör det är ett påtagligt problem för väldigt många, inte minst för framtidens artister.

Ressursslöseri

Tåget gick denna gång till Borlänge, och Centerkvinnornas förbundsstämma. Trehundra ombud har samlats för att slå fast politiken för Sveriges största kvinnoförbund. Det finns radikala förslag i det nya politiska programmet, nu återstår egentligen bara att se om ombuden är lika progressiva som styrelsen.

Jag ska medverka i en utfrågning om EU. När det gäller jämställdhet finns en hel del att göra i Europa. Ett område är arbetsmarknaden.

40% av alla kvinnor i arbetsför ålder i EU har inget arbete. Lägg sedan på detta att av de 60% kvinnor som arbetar så är drygt 30% deltidsanställda. Det är en kass arbetsmarknadspolitik som stänger ute två av tre kvinnor från arbetsmarknaden i EU. Det finns många skäl till varför det knappast är en smart lösning.

För det första; en kvinna som inte arbetar är i många fall beroende av sin partner, oftast en man, för sin försörjning. Det leder till ett ojämställt förhållande som knappast är nyttigt för någon av parterna. Att kvinnan är beroende av mannen för sitt eget välmående låter förlegat men är bister verklighet.

För det andra; när kvinnor inte arbetar eller arbetar deltid betyder det en lägre sysselsättningsgrad än vad som hade varit möjligt om alla som kunde arbetade. Det leder till ett mindre skatteunderlag och alltså mindre pengar till offentliga utgifter.

För det tredje, och kanske allra viktigast; Det är ett allvarligt rättviseproblem att kvinnor och män inte har lika tillgång till arbetsmarknaden. Hur hade det låtit om det hade varit tvärtom? Då hade det nog varit annat ljud i skällan inför valet till EU-parlamentet den 7 juni. Det är rimligt att man höjer ribban något mer än Lissabonstrategins fastslagna 60 procent.

Annars kan man garanterat glömma målet om att EU till 2010 ska vara ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”.

Luktar konstigt

Jag luktar som en kossa. Orsaken: mitt mycket trevliga kampanjbesök i Kronoberg, som också inkluderade studiebesök hos en mjölkbonde som ger fingret till lågkonjunkturen och satsar stenhårt. Har också hunnit med ett besök på Alvesta gymnasium och en kickoff med Kronobergs centerdistrikt. Nu sitter jag på tåget tillbaks till Stockholm och får konstiga blickar av mina medresenärer. Men what the hell, är man centerpartist så är man.

Hur svårt kan det vara?

En snabb och högst ovetenskaplig undersökning i bekantskapskretsen visar att nästan alla vet vem som åkte ur Robinsson förra veckan. De vet vem som vann Idol, tre år bakåt i tiden. Vissa har till och med koll på att Obama har fått en ny hund. Ganska många vet när nationaldagen infinner sig, och att Blondinbella inte är en seriefigur utan en livs levande bloggare.

Men - nästan ingen vet att det är val till europaparlamentet den 7:e juni, 36 procent har ingen aaaaning om man ska tro på Rapports Sifo-undersökning. Svend Dahl är statsvetare, han menar att det beror på floskler, som fred. Jag tror inte på Svends förklaring. Jag tror istället att det låga valdeltagande beror på två saker:

1. Gnälliga politiker. Vem skulle gladeligen studsa till vallokalen för att rösta i ett riksdagsval om vi hade ägnat det senaste året åt att tala om hur värdelöst jobbet i riksdagen var, hur mycket byråkrati som fanns, om vi gjorde upp långa listor med petitesser som riksdagsledmöter inte borde rösta om. Ju närmare valtider man kommer desto mer populistiska blir kandidaterna, finns det en skepsis mot EU-samarbetet så kommer man garanterat att spela på det. En tämligen rösthämmande cirkel har inletts...

2. Slöa medborgare. Det är ganska svårt att med gott samvete skylla någonting på att man inte vet, www.google.se är ett bra tips för den som vill öka på sina kunskper om EU. Lämpliga sökord: europaparlamentet, europaparlamentsval, europa. En grundläggande faktakoll motsvara ungefär tiden för ett avsnitt av Robinson. Det kanske det kan vara värt. Andra slåss , dör, och sitter i fängelse för rätten att göra det andra avstår.

Med glorian på sned

"Nu sätter vi punkt för den turbulenta tiden" säger Wanja Lundby Wedin till DN. Inte helt oväntat får hon fortsatt förtroende som LO-bas, men troligtvis kan hon glömma att detta är punkten för de turbulenta tiderna.

När glorian har hamnat på sniskan är det ganska svårt att putsa upp glansen och få den att sitta vackert på plats igen. Schismen mellan Lundby Wedin och Sahlin kom helt plötsligt upp i dagsljus, vi fick se hur lätt LO-basen fick klä skott för misslyckade opinionssiffror och hur medlemmarna vacklade i sitt stöd till den stora ledaren.

Detta tillsammans med det faktum att glorian nu är petad kommer förmodligen göra att Wanja Lundby Wedin, och Mona Sahlin också för den delen, kan se fram emot en valrörelse där det mesta kommer att granskas under lupp. De turbulenta tiderna har nog bara börjat.

Konsten att gödsla med pengar

Enligt OECD är det samlade biståndet i världen strax över 100 miljarder US dollar. På ett enda möte har världens ledare idag beslutat aatt hosta upp tio gånger den totala budgeten för världens bistånd. Bara för att sätta saken i perspektiv.

Det handlar om 1000 miljarder dollar. Jag får faktiskt lite svindel.

Det är märkligt. Helt plötsligt finns så ofantligt mycket pengar, som ska rädda oss från just det faktum att vi inte har några pengar. Eller kanske snarare att banker, kreditinstitut och företag går på knäna. Frågan är om medicinen verkligen kommer att hjälpa.

Pengar behöver inte nödvändigtvis vara svaret på varje fråga. Varför har, till exempel, inte 100 miljarder US dollar om året lyft tredje världen ur fattigdom? Varför svälter människor i länder som får motta tonvis med livsmedel från den industrialiserade världen? Svaret är givetvis att landets problem i grunden fortfarande är de samma. En korrupt regering, krig, protektionism, handelstullar, ineffektiva industrier osv.

1000 miljarder US-dollars kommer inte att magiskt fixa finanskrisen. De strukturella, och framförallt protektionistiska, hindren måste städas undan. Det måste gå att vara entreprenör, tjäna pengar och handla fritt i betydligt större utsträckning än idag. Och kapitalmarknaden, med alla dess möjligheter för fattiga länder, får inte strypas på grund av misstag begångna av finansvalpar i USA.

Därför känns vissa av punkterna i överenskommelsen så sjukt mycket mer välkomna än den obscent stora pengapungen. Mats Hallgren sammanfattar dem i DN, här kommer några exempel:

• Kraftigt ökade resurser till finansiering av internationell handel och ett nytt försök att få igång globala förhandlingar om mer frihandel. Det borde vara bra för Sverige som är ett mycket exportberoende land.

• Överraskande ökningar av Valutafondens resurser för att rädda nödlidande länder. Det torde vara bra för Sverige och svenska banker, som har stora potentiella kreditförluster i de krisdrabbade baltiska länderna och Ukraina.

• Ett upprop mot protektionism och skärpt övervakning av brott mot frihandelsreglerna kan Sverige, som aktivist för frihandel, ansluta sig till.

Kampanjkickoff i Karlstad

Tack alla ni som igår förgyllde min kväll på kampanjkickoffen i Karlstad! Det blev en skön mix av människor, gamla vänner, ännu äldre vänner, familj, och helt nya bekantskaper.

TV4 värmland gjorde ett inslag om min kandidatur, ni kan hitta det här.

Hård men rättvis

Maria Abrahamsson kan ibland skrämma mig en smula, den stenhårda blicken i kombination med en frisyr som får de flesta att framstå som menlösa kattungar. Igår riktade hon sin vassa penna mot LO:s ordförande Wanja Lundby Wedin. Ska någon annan betala för Lundby Wedins miss, det är frågan. Maria Abrahamssons svar är solkart.

"Det låter kraftfullt, men vad är det egentligen hon säger? Ska LO kräva Elmehagen på mångmiljonbelopp även om något brott inte har begåtts? Och om AMF:s styrelse misstänker brott, borde inte en polisanmälan redan ha gjorts? Men LO:s ordförande vågar inte ta ordet brott i sin mun. I går menade hon rent av att det allra bästa vore om Elmehagen självmant betalar tillbaka de cirka 20 miljoner kronor som hon anser att han har fått för mycket."

Teknikens under

Nu kan kan också hitta min blogg via www.mariewickberg.se med god assistans av min bror Daniel blev det möjligt.

Konsten att vara konsekvent

Igår kväll vände jag det sista bladet i en av de mest intressanta böckerna som går att hitta i bokhandeln. Kanske inte därför att den är exceptionellt bra skriven, utan därför att författaren idag är president i USA. Barack Obama skrev boken ”Dreams from my father” redan 1995, då tanken att denna gänglige chokladbrune man med utåtstående öron en gång skulle bli president i USA måste ha tett sig tämligen bisarr.

Just därför är också boken befriande ärlig. Den är skriven av en man som inte behövde lägga saker till rätta, eller väva in politisk taktik i formuleringar. Vi får läsa de innersta tankarna hos världens mäktigaste man, han skriver om brudar, bärs och (håll i hatten) braja. Om känslan av att inte höra hemma, om ångest, vänskap och misstag, om glädje, tro och ilska. Tankarna är inte tillrättalagda och formulerade av en spökskrivare, utan direkt från hjärta och hjärna.

Boken är fantastiskt intresant på många sätt. Framförallt slås jag av hur Obamas kampanjteam har lyckats att vara magiskt konsekventa. Temat och formuleringar i boken ”Dreams from my father” går igen i Obamas huvudtal på Demokraternas kongress, nästan tio år efter att boken skrevs. Detta tal ledde i sin tur till boken ”The audacity of hope” som publicerades två år senare. I den boken slås presidentvals kampanjens tema och frågor fast.

Change och Hope var definitivt inte två ord som seglade in i Obamas kampanj av en slump. Svenska politiker och kampanjmakare har en hel del att lära av Obamas enorma förmåga att bottna i sitt budskap och att använda sig av sin historia.

Resonemanget kring ordet "Change" fanns med i boken "Dreams from my father", som skrevs 1995.

”When classmates in college asked me just what it was that a community organizer did, I couldn’t answer them directly. Instead, I’d pronounce on the need for change. Change in the White House, where Reagan and his minions were carrying on their dirty deeds. Change in the Congress, compliant and corrupt. Change in the mood of the country, manic and self-absorbed. Change won’t come from the top, I would say. Change will come from mobilized grass roots.”

Retoriken kring ordet "Hope" användes av Obama som huvudtalare på Demokraternas congress i juli 2004. Boken the Audacity of Hope publicerades 2006.

“It’s the hope of slaves sitting around a fire singing freedom songs; the hope of immigrants setting out for distant shores; the hope of a young naval lieutenant bravely patrolling the Mekong Delta; the hope of a mill-worker’s son who dares to defy the odds; the hope of a skinny kid with a funny name who believes that America has a place for him too. The audacity of hope!”

Även formuleringar kring "voices", som en slags kollektiv röst för förändring, fanns med i boken “Dreams from my father”

“I hear the voices of Japanese families interned behind barbed wire; young Russian Jews cutting patterns in Lower East Side sweat-shops; dust bowl farmers loading up their trucks with the remains of shattered lives. I her the voices of the people in Altgeld gardens, and the voices of those who stand outside this country’s borders, the weary, hungry bands crossing the Rio Grande.”

I ett tal i Nashua, New Hampshire, I januari 2008 efter segern i primärvalet binds begreppen samman.

“Nothing can stand in the way of the power of millions of voices of people calling for change”

Hur länge sitter Sahlin kvar?

Det är nog inte lätt att heta Mona Sahlin i dagar som dessa. Det försprång oppositionen stoltserade med ett år efter valet är nu nästan helt borta. Och Sahlins förtroendesiffror är bara ett par procentenheter över Göran Perssons, när hans förtroende var som lägst.

Förmodligen beror tappet på två saker. Den ena är regeringens krishantering. Än så länge står sig Sverige relativt starkt, och de flesta har faktiskt fått det bättre i och med sänkta räntor och skatter. Den andra orsaken har troligtvis mer med Sahlin själv att göra. Hon känns varken som en förnyare eller en ledare. Dessutom har hon uppenbara problem att presentera ett trovärdigt regeringsalternativ. Att hon har en tyngd kring foten i form av Wetterstrand, Eriksson och Ohly hjälper inte till.

Chansen att hon kommer att avgå före nästa val är dock försvinnande liten. Hennes förtroende är ännu inte kört i botten så till den milda grad att någon kommer att kräva det offentligt. När läget börjar bli allt för akut kommer nästa val att vara för nära.

Det är bara att pusta ut, att Sahlin sitter kvar är troligtvis helt lysande för Alliansen.

Ryssarna borde vara sjukt tacksamma

Melodifestivalen förgylldes i år med kommunistuniformer, röda stjärnor på trosorna, en dansande björn och lite annat smått och gott från den ryska kulturen. Och vad händer? Plötsligt löper ryska diplomater amok och verkar se rött i flera bemärkelser.

Ett gott råd till Putins lakejer är att tagga ner ett par pinnhål. Svt:s satir var ändå av det oskyldiga slaget. Diplomaterna bör vara ytterst tacksamma att sången inte handlade om de verkliga problemen; maktmissbruk, Putinvälde, terroriserade NGO:s, mord på journalister, konfiskerade datorer på redaktioner, förtryck av minioriteter...

Nu är det bara att hoppas att SVT slutar skicka blommor till grannen i öst. Hugg istället tag i den granskande journalistiken, gör något bra av de surt förvärvade licenspengar jag betalar in (trots att jag inte har någon tv), och reta ryssen lite till...

Dags att lämna medeltiden bakom sig

Påven verkar ha svaret på det mesta. Med de fåniga kläderna kommer uppenbarligen en uråldrig visdom. Problemet är bara att livet blir rätt svårt i det heliga landet om Påven får bestämma (och det får han ju uppenbarligen).

Ha inte sex. Om du ändå har det, andvänd inte preventivmedel. Om du skulle bli gravid, be först om ursäkt för att du begick otukt, tacka sedan gud för hjälpen att bli förälder. Gör för guds skull inte abort - ens om du är en nioårig flicka som har blivit våldtagen av din styvfar och väntar tvillingar. (klicka på länken och lyssna på en kvinna från den svenska Katolska kyrkan som försvarar bannlysningen av mamman till den våldtagna nioåringen, och bristen på bannlysning av förrövaren)

Idag har Påvens djupa kunskap och humanism dessutom tagit sig uttryck i det goda rådet; kondom hjälper inte mot hiv-smitta.

Vi har ägnat de senaste åren att diskutera Islam. Sanningar, osanningar och fördomar har stötts och blötts. Det är dags att vi också tar tag i diskussionen om den för oss ofta mer närstående Katolska kyrkan. Jag har tröttnat på mossigheten, bakåtsträvandet och den totala bristen på respekt för människors rätt att fatta egna beslut.

Resten av samhället har lämnat medeltiden bakom sig, det är dags att Katolska kyrkan gör det också.

Nyfiken?

Här kommer lite tips för dig som vill följa CUF:s verkställande utskotts motionsbehandling. Man kan tillexempel spana in denna lilla film om vikten av att proviantera. Eller kanske Magnus Anderssons film om vikten av att använda whiteboard marker.

Är du CUF:are som har motionerat? Det kommer att ta ännu ett par veckor innan du får reda på hur förbundsstyrelsen ställer sig till din motion. Visserligen är det så att den som väntar på något gott alltid väntar för länge, men jag hoppas att ni står ut.

Vacker utan spackel?

Det kom ett mail. Byggnads lanserar sin nya kampanj: V.I.P Byggnads. Jag log lite åt självmålet, det fackförbund som uppfattas som Sveriges mesta gubbhylla och meckat för protektionism ska vara lite mer V.I.P. Det finns en ganska skön ironi i det.

...men, nyfiken som jag är var jag ändå tvungen att spana in www.vipbyggnads.se. Och håll i hatten; trots allt måste jag ge Byggnads cred. Satsningen är ett ärligt försök att tackla medlemstappet och kanske till och med ett steg på vägen mot ett nytt fack. Även om en Strutspizza, eller ett direktnummer till Bosse bildoktorn kanske inte är det som får människor att ta klivet in i fackföreningsvärlden så känns det ungt, fräscht och framtidsinriktat.

Så all heder till försöket, men utan förändringar i inställningen till kollegor från öst, eller den nästan millitanta synen på kollektivavtal, förblir det trots allt bara kosmetika- Och Byggnads är definitivt inte vacker utan spackel.

Nu ska jag gå och göra Västerbottenspaj. I ett svagt ögonblick lovade jag att laga floffig mat till bland andra min vän Lars på lördag. Jag har mer ambitioner än tid och därför är det nog bra att börja i tid.

Saknade Centerpartister

Gudarna ska veta att Socialdemokraterna har en del problem att ta tag i. Den senaste opinionsmätningen är, om inte annat, ett tydligt tecken på detta. Tyvärr stavas stora delar av problemet Sahlin - och det är uppenbarligen jobbigt. Kanske är det därför som många socialdemokrater verkar krishantera genom att leva ut sin saknad av den gamla tidens centerpartister.

Som de går på kan man nästan tro att det en gång i tiden (90-talet) fanns en stor mängd socialdemokrater som i smyg röstade på den fantastiska folkrörelsen Centerpartiet. Dessa hedersknyfflar till människor verkar ha suttit på en piedestal i snart sett varenda kommunhus runt om landet.

Idag är dock centerpartister förtappade själar som inte gör annat än att svälja ner små barn med dyr champagne. Senast ut på temat är Lennart Holmlund, kommunalråd i Umeå. Han ger dessutom oss tjejer en extra skopa, vi är värst, det är dock oklart varför. Lennart skriver;

"Borta är alla de gamla centerpartisterna som värnade om de små och om landsbygden. Helt borta är folkrörelsepartiet centern.De nya som kommit och inte minst de yngre kvinnorna som har förtroendeplatser i partiet känns inte igen som centerpartister. De har en helt annan stil och framför allt en helt annan politik."

Jag tror jag väljer att ta det som en komplimang.

Kampanjkickoff

Jag gör gärna allt på en gång. Det innebär ofta att jag borstar tänderna, dricker kaffe och läser tidningen samtidigt. Men just den senaste månaden har det inneburit att jag har kampanjat, bytt jobb och flyttat samtidigt. Om man adderar en trasig dator så kan ni förstå graden kaos i mitt liv.

Jag är numera söderböna, med en fungerande dator och ett sjukt kul jobb på jordbruksdepartementet. Bitarna börjar med andra ord falla på plats.

Ikväll är det dags för vårens händelse - kampanjkickoff! Kvällen kommer att bjuda på stå-upp komik, mingel, mat och många trevliga bekantskaper. Kan du inte vara med så kan jag i alla fall garantera att snygga bilder kommer att hamna på bloggen.

Energi i Gävle

Det var kallt och snöigt i Gävle. Istapparna på Järnvägsrestaurangen var mäktiga. Kretsårsmötet var trevligt, och inte en enda fråga om kärnkraften dök upp... Fick däremot en avtackningspresent av det mer innovativa slaget; en lampa utan batterier som vevas upp som en dynamo. Vem behöver egentligen kärnkraft när man kan veva till sig ljus?

Dagens roligaste var en mycket söt tant, gissningsvis i 80-års-åldern, som berättade om aktiviteterna i Centerkvinnoavdelningen. Hon inledde; - Ja, vi lever ju i alla fall. Förra året hade vi trettio soppluncher, sist var det 28 deltagare. Sen brukar vi gå på bio och så har vi fest.

Det kallar jag energi.

Curlingmamma på tåget till Gävle

Sitter på tåget på väg till kretsårsmöte för centerpartiet i Gävle. Har lyckats hamna brevid tidernas curlingmamma, sonen har missat tåget, men mamma har fixat mat på en restaurang, samt detaljstyrt sonens rörelsemönster på centralen under de timmar han måste vänta på nästa tåg till Bollnäs.

Curlingmästaren kan dessutom inte förstå hur det kommer sig att sonen inte klarar av att hitta, fixa egen mat, skynda sig, ta ansvar, själv fråga efter vägen etc. Mycket märkligt, kan det kanske vara något biologiskt funderar mamman. Ålder på sonen? 16 år. Pust...

En kvinna till kommissionär

Makten i EU är förtfarande bedrövligt ojämställd fördelad. Om detta skriver jag och Zaida Catalán på Newsmill. Förhoppningsvis ser regeringen till att utse en kvinna, gärna någon som ser till att Sverige får Energiportföljen. Varför inte centerpartisten Lena Ek?

Säffle

Min till synes ändlösa tågresa tog mig denna gång till sköna gröna Säffle, Sveriges mest centerpartistiska kommun. Jag pratade om EU på kretsens årsmöte, och vi var i alla fall överens om mer än vad vi var oense om. Har också lärt mig att Korpens utbredning kan bli en viktig valfråga...

I morgon åker jag till Strassbourg tillsammans med riksdagsgrupp och övriga toppkandidater. Sen blir det ett par dagars "riktigt" jobb på Riksdagen, innan det blir en lugn och skön helg - utan tågåkande.

Europeisk ungdom

För första gången sen jag kom in i förbundsstyrelsen är jag inte med på ett förbundsstyrelsemöte... Istället satte jag mig på ett tåg med destination Sälen för att vara med på en konferens med Europeisk ungdom. Denna spännande förening jobbar för ett norskt inträde i EU, och de ungdomar som är med på konferensen har bakgrund från höger till vänster på den politiska skalan.
Igår pratade jag om jämställdhet i EU, och just nu pratar miljöpartisten Zaida Catalán om EU:s miljöpolitik.

I morgon bär det av till Sveriges grönaste kommun; Säffle för kommunkretsens årsmöte.

Var satt det egentligen fast?

Äntligen har moderaterna fått tummen ur och accepterat en process för den nya indelningen av Sveriges regioner. En struktur som skapades på 1600-talet är nu mogen att moderniseras i de nya moderaternas ögon.

Jag funderar på varför det egentligen gick så otroligt trögt, en enig ansvarskommitté presenterade ett förslag som hade gått på en historiskt omfattande remissrunda och länen paktade sedan ihop sig som aldrig förr. Det är inte ofta regional utvecklingspolitik diskuteras med en sådan glöd... Men hos moderaterna frodades konservatismen, kan man verkligen ändra på något som fungerat ända sen den gode Oxenstiernas tid?

Men nu har de alltså krupit till korset. Det tackar vi för. Sverige blir en smula mer federalt, regionerna ges en tydlig äganderätt över utvecklingspolitiken och äntligen finns förutsättningar för en framtida fungerande sjukvård.

De har sjukt fel

Genom jobbet fick jag siffror från Socialdepartementet över personer med indragen sjukpenning, av en slump läste jag pappret lite extra noga och fick en mycket ögonöppnande upplevelse.

Först och främst; att mista förtidspension, eller sjukpenning kan vara ett slag i magen, jag har människor i min närhet som upplevt precis detta. Men att den borgerliga regeringen skulle se till att människors sjukpenning dras in enligt löpandebandsprincipen är helt enkelt inte sant.

Under första halvåret för 2006, som var socialdemokraternas sista halvår vid makten, avslutades 61 000 sjukfall. Första halvåret 2008 avslutades 56 000 sjukfall. I vår beräknas knappt 35 000 sjukfall, över 180 dagar, att avslutas.

Samma sak gäller för försäkrade som fått indragen sjukpenning på grund av arbetsförmåga. 2005 drabbade det 6 428 personer (januari-november), för 2008 var det 3 447 personer.

Mycket siffror hit och dit, kontentan är dock att oppositionens domedagsargumentation plötsligt ekar ganska tomt. Egentligen är det inte förvånande, världen ser mycket sällan ut så som den porträtteras av Socialdemokratin, eller kvällspressen.

Visst finns det mycket kvar att göra, men problemet var knappas mindre när statsministern hette Persson.

Ingen bra medicin mot lågkonjunktur

Igår meddelade den rödgröna röran att de minsann tänker återgå till den gamla ordningen om de vinner nästa val, Apoteket ska återigen bli ett statligt monopol och Sverige joinar igen klubben för ”oss-som-tror-att-mediciner-funkar-bättre-om-de-säljs-av-staten”, övriga medlemmar är Nordkorea och Kuba.

Oppositionen lindar in sitt budskap i ett omvårdnadens skimmer. De vill ge besked nu, för att höja ett varningens finger gentemot de 1100 entreprenörer som står i startgroparna för att driva Apotek.

Det är ohederlig skrämselpropaganda. Och när de potentiella företagarna backar för hoten kommer oppositionen vara först barrikaderna för att tala om att reformen minsann inte funkade. Resultatet av denna högst icke-konstruktiva politik är: förlusten av en mängd nya företag, arbetstillfällen och en förbättrad service, detta mitt i en gigantisk lågkonjunktur. Ingen bra medicin.

Saker jag gillar med Sunne

Jag är tillbaks i Stockholm. Det är med blandade känslor, en rusig lycka över saker som sushi, take-away-kaffe, centralvärme och goda vänner. Men också med en viss saknad. Ingenting är bättre än Värmland, Sunne och Ämtervik. Det är möjligt att du (av många märkliga anledningar) inte förstår varför; här kommer därför några saker jag älskar med min hemkommun:

- När man ringer till taxin i Ämtervik svarar Anneli med att fråga hur jag har det i Stockholm. Sen skriver hon upp mig på en lista, och ringer under kvällen för att kolla hur läget är och när jag vill åka hem från partyt. Service.

- Att man kan slå upp lokaltidningen och mötas av en kaxig dubbelsidig annons från Fryksdalens Sparbank med texten "I Fryksdalen finns ingen finanskris". Kaxigt.

- Att Sunne, som första kommun i landet, har skaffat en privat sjukförsäkring till samtliga anställda. Detta innebär tillexempel att en undersköterska med åderbråck får gratis specialisthjälp på ett par veckor. Smart.

- Att man utan att skämmas, trots sin mogna ålder, kan ta en tur till Greta i Ängen. Där åker man pulka och köper våfflor som fortfarande kostar åtta kronor styck. Gretas prisnivåer är lika eviga som hennes engagemang. Stort.

EU tycker att du ska köpa tulpaner

Det finns ofantligt många fördelar med EU. Tyvärr schabblas många av dem bort av människor som tror att EU kan bli en allomfattande kraft, som genom ett trollslag kommer Unionen att lösa alla våra problem. Att, genom EU, se till att alla barn får frukt i skolan, är ett sådant exempel. Ett annat är denna kampanj som mötte mig vid Råckstads tunnelbanestation.

Jag hyser den djupaste sympati med EU:s hårt arbetande tulpanodlare, de är förmodligen överlyckliga över möjligheten att få en skattefinansierad reklamkampanj. Men what the hell, någonstans kan man tycka att någon borde dragit i nödbromsen. Tänk er samtalet på mötet där beslutet diskuterades;

- Men tulpaner är ju fina, min fru gillar dem.
- Ja, och det är viktigt för Holland.
- Japp.
- Vi måste tänka på folkhälsan såhär i lågkonjukturen också, viktigt att människor får lite glädje i hemmen.
- Absolut, vi kör.